Nytt galleri hos AMLT.

Kan ni hitta lilla Monnah bland alla bebislayouter i galleriet? (Hm, det är väl kanske inte så många av de andra som skriver sin text på svenska.)

Ojoj. (Jättelångt!)

Mitt förra inlägg gav starka reaktioner. Jag skrev rätt allmänt och bara det som for igenom huvudet just då när jag hade hört på radion om det nya "larmet om faran med frukter". Här kommer mina tankar runt två av svaren. Jag tycker ni ska ner i kommentarerna och läsa min kompis Malins reflektioner också.

“Oj, nu gick ju jag igång här... ;-) Det "farliga" med frukten är att den består av följande; Socker, vatten och pesticider. Detta är fastslaget i många tester och undersökningar. Och sockret sätter igång insulinproduktionen, som i sin tur är fettinlagrande. Dessutom är bakterier, cancerceller och svampar helt beroende av socker för att överleva. Så tänk dig att man inte äter socker (kolhydrater) alls... Då har de illasinnade rackarna inget att leva av och självdör. Att det finns vitaminer i frukt är en myt. Det stämde möjligen innan man började med besprutning och stordrift. Jordarna är så utarmade, att det inte finns något vettigt kvar alls i frukten. Utom den goda smaken då förstås. Den kan jag verkligen sakna ibland. Men sen tänker jag på hur mycket friskare jag är nu och hur gott det också smakar att få tillbaka sin hälsa och sitt liv. Slut på "predikan"! Hoppas du inte tog illa upp...;-)” 

Nej då, inte tog jag illa upp. Däremot har jag fortfarande svårt att tro att det skulle vara rent farligt med frukt. Jag är inte diabetiker och hoppas att det är okej med ett äpple eller en banan då och då. Jag vet att sockret i en godisbit och ett äpple är lika dåligt, men äter jag äpplet får jag vatten och fibrer på köpet också! 

”Ett förvånansvärt trångsynt inlägg från dej, som mest visar att du tillhör den lyckliga skara som aldrig behövt bekymra sig om viktproblem. Grattis.” 

Nu går jag igång. Inlägget var mycket självironiskt. Min familj vet att jag har kämpat med stora störningar i mitt förhållande till mat ända sedan tonåren. Det började med ett anorexiliknande beteende i tonåren och jag har sedan dess gått igenom diverse olika faser eller ”metoder” som du skriver längre ner i ditt svar. Jag har fortfarande ett BMI som talar om att jag är överviktig. Jag kämpar fortfarande för att inte ”smitta” mina barn med mina förvrängda tankar. Det var jag som åt mig överviktig efter att ha svält min kropp i många år. Det kanske var sockret, eller fettet, eller både och, som gjorde mig tjock, men nog var det jag som stoppade det jag åt i munnen. Då jag har rört på mig har jag alltid både vägt mindre och mått bättre. Dessutom har jag varit mindre benägen att äta ”skräp”. 

”För mej handlar "metoden" verkligen inte om att få någon filmstjärne-idealkropp utan att återvinna min hälsa efter att ha gått på allt snack om lågkalorikost och fettskrämdhet genom åren. Jag kanske till och med får handla kläder i de vanliga avdelningarna i affären om ett tag, och slippa leta upp extra stora hörnan längst bak i butiken...” 

Filmstjärnekroppen gav jag upp för många år sedan. Själv känner jag att jag har återfått min hälsa någorlunda just genom att äta en balanserad kost (i största möjliga mån inga hel- eller halvfabrikat, inga light- eller lättprodukter, inget överflöd av något och mycket lite sött, därav fredagsgott). Dessutom tar jag långa promenader nästan varje dag. Jag mår bättre än på många år, trots att jag inte är ”smalare än någonsin”. Jag har förut fått köpa kläder i extra stora hörnan och hoppas att du slipper det snart. 

”Jag hoppas du fortsätter slippa bekymra dej - jag unnar dej många sköna promenader i dina gympadojor.” 

Den här meningen kan jag inte tolka. Är den ironisk hoppas jag att du förstår mig bättre nu. Annars tackar jag!

Äta bör man...

... annars dör man. Äter gör man, ändå dör man. Nu är det frukt som är farligt.

Följande metoder har varit populära för att få "idealkropparna" som Kiera Knightley och company har.

Scarsdale.

Kaloriräknande.

Atkins.

LCHF.

Viktväktarna.

Ersättningsblandningar (Cambridge, Nutrilett m.fl.).

Itrim.

GI.

Anorexi.

Montignac.

Bulimi.

Stenåldersmetoden.

Ortorexi.

Men för att citera min syster:

Hur ofta ser du smala personer blanda en Nutrilett?

Själv knatar jag på med mina gympadojor och försöker äta en trevlig och varierad kost. Marit Paulsen uttalade sig i något slags debattprogram. Där sa hon att vi nog borde oroa oss mindre över E-nummer och mer över hur pass processad maten vi stoppar i oss är. Jag tycker att Marit är en klok kvinna.

Ibland får man en magsup.

En av tjejerna i vår Philadelphiavänkrets (som jag tappade kontakten med då hon och hennes man flyttade) har gått bort. Hon lämnar man och tre pojkar, yngre än våra barn, kvar. Känslan av att tappa andan, eller få en magsup, är inte långt borta. Livet är så sårbart, men att gå omkring och vara rädd hela tiden orkar jag inte. Jag vill njuta, utvecklas, växa, förundras... Idag går mina tankar till T som nu blir ensamstående pappa, med sorgen efter sin fru som jag vet att han älskade så mycket.

Fortfarande chans...

... att vinna finfina scrapgrejer om ni läser igenom inläggen från gårdagens firande av National Scrapbooking Day i AMLT:s blogg. Jag vill ju inte att någon ska missa chansen! Lycka till.

Sidan här ovanför gjorde jag till mitt inlägg som handlar om att göra monokromatiskt scrappande roligare. Fotot har jag scrappat förut, men jag tycker så mycket om det.

En dag i Faluns omgivningar.

Finaste små gruvarbetarna...


"Sommarflicka, sommarflicka, var blev du av? Du har väl inte glömt de löften du gav?"


Största möjliga tystnad...


En kula: 20 kr. Två kulor: 30 kr. Tre kulor: 35 kr. Barnen fick varsin tvåkulorsbägare. Om vi hade gett dem två trekulorsbägare att dela på hade vi sparat 20 spänn. Surt. :-)


Någon som leker Mamma. Tydligen är det så här jag ser ut då jag har mina glasögon på mig. Det hade jag ingen aning om.

Falun runt på en dag. Vi besökte Falu gruva och Lilla Hyttnäs (Carl och Karin Larssons hem) och hade en helt fantastisk dag. Guiden i gruvan var suverän! Hon kunde svara ingående och spännande på varje fråga hon fick. Det visade sig att hon visst hade tagit en Masters i gruvarkeologi och gärna ville börja forska i Falu gruva under medeltiden... Guiden hemma hos Carl Larsson var inte fullt lika bra, men han tog sig under turens gång.

Kom ihåg att fira National Scrapbooking Day med oss i AMLT:s blogg! Det finns massor av tips och priser att ta del av.

Ledig helg?

I morgon firas (inter)nationella scrapdagen. I AMLT:s blogg kommer det inte att gå obemärkt förbi. Välkomna in! Kom bara ihåg att det är amerikansk tid (mountain) som gäller.

Jag älskar de här vårhelgerna. De behövs då vi har fullt upp med barnens alla konserter och avslutningar och allt vad det är. Igår hade vi några kompisar här hemma och vid halvtio kom svärmors kusin och hennes man förbi för att lämna en inbjudan till släktträff. De kom in och vi blev sittande länge och pratade om spännande släktforskning. Idag är det stor städdag och jag tror faktiskt att jag kommer att kunna lägga sista handen på förrådet/gästrummet. 

Maken målade klar trappan och väggarna i trapphuset igår. Jag kan knappt fatta att det är klart! Och ljust och fräscht och snyggt är det också. Nu är det bara mattorna i trappstegen som ska bytas ut. Vi tror att det blir mest ekonomiskt.

Nej, åter till städdagen. Med tanke på vädret vi har är det väl inte så konstigt att det är fler bloggare än jag som inte uppdaterar så mycket. Ha det gott!