måndag 29 september 2008

Den Stora Dagen

Det finns en anledning att jag kan hela texten till den här sorgliga Vikingarna-hitten. (Vet någon vem blondinen är?) När mormor bodde nästan granne med oss i början av åttiotalet fick jag under en period höra Vikingarnas tappning mååååånga gånger varje gång jag var på besök. Jodå, min mormor tycker gärna lite synd om sig själv, men så här har hon aldrig behövt ha det!

Jag försökte planka texten på MSN till min brorsa för att få hit honom då jag fyller år om några da'r. Maken är i Kongo, så han lyckas med bedriften att undvika min födelsedag för tredje året på raken! (Trots dessa två tungt vägande skäl väljer bror min att umgås med sina vänner istället. Tur att jag har flera andra syskon... Fast om det blir som jag beställt ligger ena syrran och föder barn just då, så då blir det ännu större bortfall.)

4 kommentarer:

Mya sa...

Kollade efter men jag kan inte komma på vem blondinen är, tyvärr!
Hoppas du får sällskap på din dag, attans att mannen smiter sådär. men du får väl en extra fin present när han inte är hemma?!?!?! kram

Anonym sa...

OJ - vilka gamla minnen som kommer över mig när jag hör Vikingarna. Mamma plågade mig o min syster med Vikingarna hemma hela tiden, värst var det när hon städade - då var det högsta volym som gällde... Trist att K inte är hemma när du fyller år men hoppas du får en härlig födelsedag ändå.
Kram HelenaN

Jozebelle sa...

Hejsan

Tack för kommentaren i bloggen.

När är det du fyller nu igen????, Denna vecka förstår jag. *ler*

Hoppas din dag blir så bra som möjligt och du har ju underbara barn att få vara med!!!!

Kramizar Ann-Marie

Helena sa...

Åh, en till som är make-lös på sin födelsedag! Fast för mig är det första gången, men eftersom du fortfarande lever så kommer jag nog också att överleva...;) Grattis till dig och önskningar om en underbar dag!
När du säger att han är i Kongo låter det nästan som ett skämt. Sannolikheten att nån åker dit är ju ungefär lika stor som att nån åker till Tjotahejti ungefär. Ehhh...om nu någon åker väldigt ofta till Kongo och nu känner sig stött ber jag om ursäkt. Det är bara det att jag inte åker dit så ofta.
Men grattis till dig, Monica!
:)