Mello-kvällo.

Jag brukade vara värsta Melodifestivalgalningen, men charmen har sedan länge försvunnit. I kväll slötittade jag lite då och då medan jag tog mig igenom en fin tvätthög. När Pernilla Andersson började sjunga vaknade jag till! Nu tycker jag ju i vanliga fall också att Pernilla Andersson har en riktigt skön röst (dessutom pratar hon precis likadant som min plastsvärmor), men kvällens bidrag var riktigt bra. Desperados kommer jag att lyssna på igen.

De övriga bidragen orkar jag inte tänka på. Fast Danny var fin och dansa kan han. Intensiv träning verkar löna sig... Tur att man snart kan dra igång uteträningen igen!

Tillbaka till mitt vanliga Jag.

Det känns inte helt okej att ställa väckarklockan på 4.45 en lördagsmorgon, men det fick vi göra för att hinna få iväg maken och de två äldsta barnen. De åkte iväg till Romme för en dag i skidbacken. Roligt för dem! Jag är nu inte så förtjust i att åka utför, så jag och yngsta dottern stannade hemma för att få en dag för oss själva.

E packar matsäck klockan fem på morgonen.

Jag hoppade i säng igen då jag kommit hem efter att ha skjutsat de andra till bussen. Det var skönt att få ett par timmars sömn till, för jag var minst sagt grusig i ögonen efter bara fyra timmars sömn! Jag och S har haft det så mysigt hela dagen. Vi har varit på utflykt, ätit gott, köpt blommor till oss själva (i färger som vi blir glada av, antagligen inte den senaste trenden, apropå mitt förra inlägg), skickat ett överraskningspaket till någon, plockat ihop pysselpaket till några andra, sorterat mina You Do-prylar och sjungit en massa. Man får skratta ofta då man tillbringar tid med den här tjejen...

Michaela, fantastiskt duktig florist som jobbar hos Blomstrande Ting, gjorde vår vackra "må bra-bukett".

Eftersom jag hade kameran med mig ute kunde jag inte låta bli att ta kort på denna kvarleva från förvintern. Kan någon amatörarkeolog tala om för mig vad det är jag har hittat i trädgården? (Hihi!)

Monnah visar sin satiriska sida...

Det är naturligt att följa andras nedslag i cybervärlden då man själv bloggar. Förra året tyckte jag att jag behövde dra ner på datortiden och bestämde mig då för att ta bort en massa favoriter från mina bokmärken för att inte surfa bort min tid. Det var väldigt effektivt! Sedan jag började blogga själv igen har jag samlat på mig en liten, naggande god blogglista som består av en salig blandning vänner, bekanta, talangfulla människor och några företag. Att jag har den listan betyder inte att jag aldrig läser något annat. Genom andras länkar upptäcker jag då och då riktiga guldkorn och ett och annat bottennapp.

Eftersom min 12-åriga dotter bloggar och läser andra bloggar är jag noga med att försöka sitta lite med henne ibland och se vad det är hon får i sig. (Vi har bara en dator och den står i allmänt utrymme. Att det bara finns en är ibland frustrerande för mamman, 14-åringen, 12-åringen och 10-åringen som delar på den, men jag och maken tycker dock att fördelarna med det här "systemet" vinner över nackdelarna.) Genom dottern i fråga upptäckte jag bland annat Kissie. Tjejen är en anorektisk, opererad, fillerspumpad, trashig 20-åring med dåliga språkkunskaper som verkar vara förebild för dagens tonåringstjejer. Eller är det så att hon har så många läsare för att de stör sig på henne? Hon måste hur som helst vara smart någonstans, för tjejen blir rik som ett troll genom sin blogg. jag kansje borde bytta stil?!?!?!?

Dagens Kissie: Här är jag med mitt skitsnygga hår! 10-åringen har flätat sin första inbakade fläta och jag gillar verkligen den otvättade stilen och utväxten. Jag kanske ska gå till min favoritfrisör Umit och be honom spruta in lite botox här och där när han ändå håller på och försöka mörka mitt förfall?

Jag följer bara en ren inredningsblogg. Jag har följt bloggen Trendenser sedan den hette Husmusen och hade en namnkamp med ett tvivelaktigt företag. Jag gillar Fridas känsla för detaljer. Dock kan jag se att det blir så mycket fokus vad som är "fint" och "fult" i inredningsbloggar i allmänhet, också i hennes blogg. Dyrt är inte alltid vackert, trendigt är inte alltid praktiskt, "one of a kind" blir ofta i var mans hus (som "Keep calm, carry on"-trycket till exempel)... Det enda rätta borde väl ändå vara att försöka hitta det man gillar inom sig och försöka omge sig av de saker som gör en glad, inte saker som man kan visa upp i sin blogg för att andra ska imponeras (istället för inspireras)?

I dag skrev Frida om The Coveteur. Människor som betyder något får i bloggen visa sin personlighet med ett fåtal modedetaljer. Frida undrade i sitt inlägg om det här kommer att bli den nya trenden i bloggvärlden. Med tanke på att jag sällan hakar på trender, möjligtvis då de blivit så vanliga att kopior kan hittas på Ullared, tänkte jag att för en gångs skull haka på innan trenden ens är bekräftad! Här kommer således min version av The Coveteur.

MONNAH

Verkställande Direktör, Mitt Eget Företag Inc., Segeltorp, Sweden

02.05.11

(Vill ni veta var jag införskaffat dessa klassiker? Lindexväskan är tillverkad i äkta plast. 40 kronor på rea förra året. Timberlandkängorna var dyra. De införskaffades på Stadium för ungefär tre år sedan. Chica klackskor göre sig icke besvär. Jag har Mortons Syndrom. Ni måste undra vad det är som står mellan kängorna?! Det är en vintage Nokia! Den har till och med radio, tyvärr bara om man sätter i hörlurarna.)

Vila i frid, Lena Nyman...

Ronjas mamma Lovis finns för evigt i mitt hjärta. Jag tycker att Lena Nyman, som jag egentligen inte gillade så där jättemycket, gjorde en fantastisk rolltolkning. Både kärleksfull och tuff, en riktig supermorsa!

När jag ändå håller på vill jag också dela med mig av min favoritmusik från Ronja Rövardotter.

Bra och mindre bra.

Bra

1. Jag är hemma igen!

2. Jag fick en ledsen själ att skratta idag.

3. Vår i luften.

4. Rentvättad bil (i alla fall tills i morgon).

5. Shuschi (sushi).

6. Äventyrlig inspiratör.

7. Ett projekt som skjutits upp alldeles för länge är nu sjösatt.

8. Roliga nyheter.

Mindre bra

1. Skilsmässa (inte min).

2. Sjuka syskonbarn.

3. Rörig arbetsplats.

4. Egypten.

Tack Lisen för inspirationen genom dina tummar upp och ner! Som ni ser är den översta listan mycket längre än den nedanför. Ni anar kanske också att punkterna inte står i ordning efter hur viktiga de är.

Tipstorsdag!

Jag gillar inte direkt att shoppa. Jag tycker inte om att strosa i affärer (jo, en riktigt bra second hand-butik kan vara trevlig) och jag kan inte surfa runt i olika webbutiker utan att få myror i brallan. Där kommer ni, kära läsare, in i bilden! Varje torsdag kommer jag att be er om tips på olika saker som jag behöver eller skulle vilja ha. Detta återkommande inslag kommer att kallas just Tipstorsdag.

Då sätter vi fart med mitt första uppdrag! Jag har i alldeles för många år haft en svart handväska i tyg från Ordning och Reda. Den har långsamt förfallit och när fodret en dag i förra veckan gav sig, oåterkalleligt, fick den åka i soporna. Sedan dess har jag använt en röd fuskläderhandväska som jag köpte på Lindex för 40 kronor förra året. (Det var supermegarea...) Väskan i sig har flera fördelar. Den har rolig färg, den har rejäla dragkedjor som gör det svårt för tjyvar att ta sig in, det finns lagom många fack och den är precis lagom stor. Nackdelarna gör dock att jag inte gillar den. Jag vill kunna bära min handväska över axeln i stället för att behöva bära upp den som en trofé hängandes från underarmen, plastigt fuskläder är faktiskt inte snyggt och dragkedjorna är jättesega.

Er uppgift är således att tipsa mig om riktigt snygga, lagom stora (bör kunna härbärgera ett kollegieblock i A4-storlek), prisvärda handväskor, föredragsvis i läder. Jag håller mig gärna till samma då jag hittat något jag gillar, så jag önskar en klassisk modell. Skulle något av era tips leda till köp från min sida lovar jag en liten hittelön.

Tysklandsrapport.

Jag åkte från Älvsjö i onsdags. Lena hämtade mig utanför mässan. Där stod den här fantastiska isskulpturen med en infrusen mc. Jag tyckte att den var jättehärlig! En man som gick förbi suckade och skakade på huvudet. "Vilket slöseri, mutter, mutter..."

Jag tog dessvärre bara med mig min extrakamera. Dessvärre säger jag eftersom jag inte alls har tagit mig tid att lära mig alla funktioner och extrafinesser. Jag har en Canon systemkamera och tyckte innan resan att det borde nog inte vara några problem att få "den lilla" att göra som jag ville, men det var inte alls lika lätt som jag trodde. Jag är trots allt glad över att jag tog den, för om jag hade tagit med mig systemkameran hade jag säkert inte orkat släpa med mig den runt på alla äventyr. Kompaktkameran går ner i fickan och kan också filma, så jag ska sluta klaga nu.

Tada - mässan i Frankfurt! Massor av mässhallar och väldigt mycket folk. Vi (You Do) stod i Creative Hall under Paper World. Det var jätteroligt! Jag pratade tyska, engelska, svenska och diverse blandningar och kände att alla tysktalande var så snälla och förstående som inte klagade över min något begränsade språkkunnighet.

Den tyska utställningsväggen skilde sig inte så mycket från den svenska. Vi kunde inte spika i de här väggarna, så jag var glad över den kraftfulla Tesatejpen som Lena hade letat upp i någon butik. Den fick allt att sitta kvar på väggarna och samtidigt var den lätt att få bort när det var dags att plocka ihop allt. Tulpanerna stod fina alla dagar! Det är alltid trevligt med lite grönt (och färgglatt) i en monter.

Här ser man verkligen vilken rutten kvalitet man kan få på fotona med min kamera:

Under hela mässan har vi ätit så gott, så gott! Varje kväll begav vi oss till en ny restaurang. Det tog udden av mäsströttheten och fick veckan att kännas både som jobb och semester. Fast jag saknade min familj... (Jag vet inte om vår italienske servitör var på lyran. Det verkade så både på hans uttrycksfulla sätt och det här fotot som han tog på oss när vi var och åt gooood rumpstek på Restaurang Druckwasserwerk.)

Första dagen fick vi möjligheten att gå runt på marknaden där vi förundrades över hur gott och fräscht allt såg ut! Vi köpte med oss lite bakverk (ingenting sött, oroa er inte), pajbitar och färsk frukt och grönsaker och fick på så sätt en underbar mässlunch.

När vi kom till mässan efter marknaden upptäckte vi att pallarna inte hade kommit. Efter några frustrerade samtal fram och tillbaka kom det fram att "någon" inte hade läst ordentligt. Istället för att sluta sin åktur från Älvsjömässan i 4.2-hallen i Frankfurt Messe, Deutschland, kom pallarna till ett ställe i Danmark! Fraktsnubbarna var nog lagom svettiga innan allt var fixat. Ett par polska killar kom som räddande änglar på fredagsförmiddagen och efter en dag med hårt arbete kunde man inte tro att vi hade varit produktlösa bara några timmar tidigare!

Tyvärr fanns det flera (Eller var det samma?) långfingrade personer i hallen. Det försvann både det ena och det andra från vår monter både innan och under mässan. Hoppas att de sliter Canvaspapperna, de nya proverna, min dubbelsidiga tejprulle och Lenas inneskor med hälsan... Grrrrrrr.

Av 133 tagna fotografier under den här veckan var de flesta så dåliga att de åkte direkt i soptunnan, men det här tycker jag om!

Veckans höjdpunkter:

Sällskapet. Jag har skrattat väldigt mycket...

Maten. Maten. Maten. (Bretzel, Spätzle, Sauerkraut, Kartoffelpüree, Haxe och så ett gäng italienska läckerheter.)

Sängen. Jag tycker alltid att tyska sängar är för hårda, men på Best Western Imperial visste de hur jag gillar att sova.

Besökarna till "Hair and Beauty"-mässan i en av de andra mässhallarna. Jag har aldrig sett så mycket galenskap under bara ett par dagar. Man visste i alla fall ungefär vilka som skulle gå på vilken mässa! Om man ska tro på de "trendiga" besökarna har vi följande att vänta oss på de tyska gatorna framöver:

hockeyfrilla med det långa håret hängande från ena tinningen (resten av håret kortklippt så klart)

rakat rutnät på ena sidan av huvudet

tvåfärgade långa hår (lila-svart, blå-rosa, platinablont-kastanj, gråblont-grönt)

självhäftande strängar med hårjuveler (klistras fast på ett eller några få hårstrån)

crazy frisyrer i kombination med väldigt fula glasögon

upprullade och uppvikta kavajärmar

jag skulle kunna fortsätta, men stannar av respekt till alla fashion-intresserade tyskar

Språket. Jag tycker det är så roligt att tala och läsa tyska (gäller inte dagstidningar som får mig att starkt tvivla på min egen språkförmåga). Jag är som sagt tacksam för de snälla tyskar som lät mig hållas i min iver att få öva.

De tyska örtteerna som jag hann inhandla under en snabbrunda till Penny-Markt.

Lenas nagellack från Isadora som satt som berget under hela mässan (inklusive rivningen av montern i går).

Samtal med montergäster, också de som inte talade tyska (apropå punkten här ovanför).

Den fina damen i 50-årsåldern framför mig på gåbandet en av dagarna. Hon var klädd i svart damkostym med vit blus, höga klackar, fin väska och pageklippning. Jag trodde inte mina ögon då jag såg hennes sovrufs! Ett alldeles rufsigt, inte så litet "fågelbo" likt de som småbarn har efter att ha sovit en lång natt. Hon måste ha glömt att borsta håret på bakhuvudet... Jag hade tyvärr inte någon kamera med mig, så jag fick fnissande ta mig vidare medan jag kände på mitt eget hår för att försäkra mig om att jag inte missat samma sak.

Att få komma hem till min familj och få pussar och kramar av alla! Det var det bästa av allt.

Nu får vi se om jag kommer igång med bloggandet igen efter det långa uppehållet. Under tiden som ni väntar på mitt nästa inlägg (hahaha) kan ni kika in till min fina lillasyster som också har börjat blogga!