Om att vara sin egen lyckas smed...

Idag vaknade jag på ett strålande humör trots att mobillarmet ljöd mer genomträngande än vanligt. Jag bestämde mig för att hoppa upp och dela med mig av lite glädje till barnen. En kvittrande mamma och varsin antioxidantrik smoothie senare var de på väg ut genom dörren, pigga och glada alla tre.

Vems ansvar är det att jag mår bra? Vems ansvar är det att jag är lycklig? Vem eller vad bestämmer över hur mina motgångar ska hanteras? Vad kan jag göra för att förbättra min livskvalitet? Kan jag egentligen påverka något? Var ligger mitt fokus?

Maken delade med sig av den här tankeväckande filmsnutten för en stund sedan då jag satt och jobbade för fullt. Jag har en lång väg att gå. Jag vet att jag varje dag har möjlighet att välja mål och riktning. Frågan är hur mina val kommer att se ut framöver... Kanske kommer jag att komma ihåg kraften i att välja mina ord och min attityd. Ha en underbar vecka, kära läsare!

Do what is right, let the consequence follow...


Battle for freedom in spirit and might! (Mens sana in corpore sano.)

I morse hade jag två val.

1. Gå och lägga mig och sova en timme till efter att ha fått iväg barnen till skolan. (Jag lade mig alldeles för sent i går kväll.)

2. Ge mig ut på en joggingtur i spåret.

Jag kan stolt meddela att jag gjorde rätt val. Det innebar viss obehagskänsla i form av illamående eftersom jag inte hade väntat tillräckligt länge efter frukosten och benen värkte då jag pressade mig själv lite extra hårt, men jag gjorde det! Jag joggade nästan hela rundan och hann förkovra mig under tiden eftersom jag hade lånat makens iPhone, så nu känner jag mig stark och glad och redo att hjälpa min syster fixa huset som ska fotas inför försäljning.

Titta!

Fiffi multikonstnär har varit i farten igen. Vilka fina armband jag kommer att gå omkring med i sommar! Det finns så mycket fint i Fiffis Signeratbutik att jag är säker på att ni också kan hitta något passande där.

Ps: Det läckra, prickiga papper ni ser på bilden är ett Canvaspapper (säljs i Sverige genom You Do).

En lördag i bilder.

Tillbaka till mitt vanliga Jag.

Det känns inte helt okej att ställa väckarklockan på 4.45 en lördagsmorgon, men det fick vi göra för att hinna få iväg maken och de två äldsta barnen. De åkte iväg till Romme för en dag i skidbacken. Roligt för dem! Jag är nu inte så förtjust i att åka utför, så jag och yngsta dottern stannade hemma för att få en dag för oss själva.

E packar matsäck klockan fem på morgonen.

Jag hoppade i säng igen då jag kommit hem efter att ha skjutsat de andra till bussen. Det var skönt att få ett par timmars sömn till, för jag var minst sagt grusig i ögonen efter bara fyra timmars sömn! Jag och S har haft det så mysigt hela dagen. Vi har varit på utflykt, ätit gott, köpt blommor till oss själva (i färger som vi blir glada av, antagligen inte den senaste trenden, apropå mitt förra inlägg), skickat ett överraskningspaket till någon, plockat ihop pysselpaket till några andra, sorterat mina You Do-prylar och sjungit en massa. Man får skratta ofta då man tillbringar tid med den här tjejen...

Michaela, fantastiskt duktig florist som jobbar hos Blomstrande Ting, gjorde vår vackra "må bra-bukett".

Eftersom jag hade kameran med mig ute kunde jag inte låta bli att ta kort på denna kvarleva från förvintern. Kan någon amatörarkeolog tala om för mig vad det är jag har hittat i trädgården? (Hihi!)

Så glad, så glad!

Ja, förlossningar får mig att gråta lyckotårar varje gång. En vän har blivit mamma för första gånger. Jag är så glad!

Är du lycklig?

Ja, och vad är det då, det där att vara lycklig? Idag diskuterade de just detta i Radio Stockholm medan jag körde till Upplands Väsby. Eva Funck, Christina Stiella och Hasse Brontén hade en tankeväckande diskussion som fick mig att stanna upp en liten stund i mitt eget virrvarr. Här kommer deras och mina tankar i en salig röra:

Om man går omkring i olycka är det svårt att hitta lyckan. Man hamnar lätt i självömkan och de negativa tankarna har alltid företräde. Bitterheten slår lätt rot. Vissa människor får nog öva på det där att vara lyckliga. Njuta av här och nu. Tänka goda tankar om klantiga medmänniskor. Äta efterrätten först. Bada varmt med en badbomb från Lush fast det bara är en vanlig torsdag. Leta efter det man älskar någon för om man har glömt bort det. Försöka trots att man vet att det är möjligt att man inte riktigt räcker till. Baka något gott och gå bort med hälften till grannen.

Att inte ha tillräckligt med pengar kan göra människor olyckliga, men mycket pengar gör en inte mycket lyckligare. Dela med dig av det du har utan att förvänta dig något tillbaka och upplev sann osjälviskhet. En riktig lycklighetsboost!

Lycka ligger ofta i små saker. Vardagsskratt. En solstrimma som tar sig igenom molnen då man varit täckt i ett grått molntäcke i många dagar. En kram. Ödsla inte tid och energi på sådant som bara suger ut, men tro inte heller att allt löser sig för att du raderar personer eller saker ur ditt liv.

Hm. Vilket konstigt inlägg! Nu ska jag i alla fall gå ner och sätta mig framför brasan och öva på Europas huvudstäder med min äldsta dotter och tanken på det gör mig lycklig.

Som Esaias Tegnér (tror jag) sa:

Är du lycklig, väl så gläd dig

åt din lycka med envar

Och ju mer du delar med dig

desto mera har du kvar