Härlig eftermiddag.

Vi fick finbesök i eftermiddags. Hela familjen var rätt slö så här helgdagen till ära, men vi vaknade till lite när min syster och hennes små godbitar kom.

Det här är killen som har full koll på hur man använder en iPhone. Hans moster hänger inte med i svängarna då han sätter fart med spelfingrarna!

Mor och dotter i husets skönaste stol. Jag förstår att de gärna besöker S rum då de kommer på besök. Hon har det vackraste ljuset och den bekvämaste sittplatsen. Det är bara den giftgröna väggen som behöver målas om. Jag har en burk silverfärg. Undrar hur det skulle bli med den...

Maken har alltid tankar som snurrar runt i skallen. Till och med då han tar en tupplur är skrivpennan beredd att nedteckna spännande och revolutionära idéer.

Det här är säkert en jättevanlig trädgårdsbuske, men jag har inte orkat ta reda på vad den heter. Fin är den i alla fall då grenarna liksom trillar som ett vattenfall från berget. Jag blir glad varje gång jag ser den. Någon som vet namn?

In your face...

Ett av de uttryck mina kära barn (och min man) tycker om att använda sig av är "In your face!". Det skulle väl kunna översättas med "Ha!" så som de använder det, men det är nog inte den rätta betydelsen. Idag känner jag för att säga "In your face!" till någon, men det är ju inte trevligt. Därför säger jag "Ha en skön lördagkväll!" i stället.

I torsdags hade jag en liten trädgårdsmästare på besök. Jag tror att jag fyllde på vattenkannan ca 220 gånger, men så var hela trädgården ordentligt genomvattnad efter det. Samtidigt som lille N och hans lillebror W var hemma hos mig föddes ytterligare en (stor) lillebror. All American, men född i Sverige. Det blir en spännande historia att berätta när han blir större.

Jag gillar freesia. Freesia luktar väldigt gott. Till denna dag påstår maken att det var rosorna i vår bröllopsbukett som doftade så gott. Det gjorde de alltså inte.

Finns det coolare djur än igelkottar? Den här taggbollen bor nog någonstans i närheten, för vi får besök lite då och då. Alldeles orädd. Jag antar att jag också hade varit det om jag hade haft en dräkt med samma beklädnad!

Trädgårdsstädning, konsert och kändisar.

I grevens minut såg jag till att köra sommardäcken till Christers däck i går kväll. (Jag tror inte att han heter Christer. Det låter inte så. Fördomsfull?) Mr X är väldigt trevlig och effektiv. Däcken satt som smäckar på bilen. Eventuellt kan de behöva en rejäl rengöring tillsammans med resten av ekipaget, men med tanke på att vi ska ut och köra en bit tror jag att vi väntar med det. För övrigt känns det underbart skönt att köra med bra sommardäck på rensopade vägar! (Lagligt är det också. Bara en så'n sak!)

Hela förmiddagen idag fixade vi i trädgården. Många var eklöven som stoppades ner i sopsäckar och ekollon var det väldigt gott om. Tycker inte rådjur om sådana? Tänk vad behändigt det hade varit om våra prydnadsblommor fick vara ifred medan alla ekollon städades undan, nästan som av sig självt! Vår trädgårdsfixargranne no. 1 flög förbi och hann säga att hon tyckte att det såg jääääättefint ut i trädgården efter städningen och att hon önskade att vi skulle komplettera fjädrarna i påsksyrénen med några lila också.

Efter städningen var det dags att gå på fin konsert i Sveriges vackraste hus. Jag älskar den blå färgen på Stockholms konserthus, speciellt en vacker dag som denna. Millesstatyn är också underbar. S tycker att konstnärer borde lära sig att göra snygga statyer med påklädda modeller också...

Konserten var härlig som väntat! Filharmonikerna är vana vid att ha en ung publik och har verkligen hittat ett konsertmönster som passar både stora och små. S stod väl synlig längst fram och hade också fått hedersuppdraget att sitta och äta jordgubbar med sprutgrädde under Jordgubbssången! (Man fick bara två var, men ändå...) De 90 skönsjungande barnen gjorde en strålande insats och sjöng så jag fick en och annan tår i ögat av glädje.

Precis framför oss satt söta Julia Dufvenius. I barnens skola går många barn till Stockholms musiker, skådespelare och andra som jobbar i dessa branscher, så det är inte så ovanligt att se "kändisar" när det är dags för föräldramöten och konserter. Jag blir dock fortfarande lite förundrad när jag ser någon som i vanliga fall bara dyker upp i tv-rutan. Det måste ha att göra med att jag växte upp i en håla utanför en vindpinad ände av Sverige. Där var kändisar personer som man kände, inte kände till. Hade jag kunnat se in i framtiden hade jag kanske varit lite mer på hugget varje vecka då jag såg Mi Ridell i Tullskolans korridorer (åh, jag ville desperat vara och se ut som hon) eller när jag träffade Elisabeth Andreasson som hade samma fiollärare som jag. (Elisabeth blev en fantastisk violinist till skillnad från mig. Hon spelade t ex fiolsolot på Aldrig i Kristina från Duvemåla.)

Lilla damen var väldigt nöjd efter den här långa konsertveckan (både skolkonserter och "vanliga") och kunde konstatera att ett påsklov kan börja på sämre sätt än med ett soligt Hötorg och sushi från 66 Kvadrat.

De närmaste veckorna kommer jag inte att ha tid att uppdatera bloggen så ofta. Jag hoppas att ni får en riktigt härlig påsk!

Ingen Tipstorsdag, men väl Receptfredag.

Vilken härlig fredag det är! Solen skiner och jag känner livet spritta i tårna. Jag glömde alldeles bort att det var torsdag i går, så jag sparar tipsen till nästa vecka. Under tiden får ni njuta av några goda recept som jag gärna delar med mig av.

Just nu älskar jag smoothies. Det gör jag egentligen alltid, men över den kallaste vintern har de inte känts riktigt lika goda som vanligt. De senaste morgnarna har en blandning av banan, torkade blåbär, någon matsked mandelsmör och en gnutta vatten eller ett par isbitar stått vid min plats. Dagens lunchkomplettering var ännu godare. Jag gav mig på att mixa en jättegod apelsin med en liten banan och en matsked mandelsmör. Lite vatten och två isbitar fick också gå ner i mixglaset för att inte konsistensen skulle bli för stabbig. Hur gott som helst! Smakade solsken.

Barnens nya favorit är långt ifrån lika nyttig. Marshmallow Treats... Så amerikanskt det kan bli och lika gott som onyttigt. Så klart. Jättelätt att göra om man smälter smöret och marshmallowsarna (?!) på låg temperatur. Receptet då?

Smöra en lite mindre form. (Min är ca 20x20 cm och jag tror att jag köpte den på Lidl.)

Smält 50 g smör i tjockbottnad kastrull på låg värme. Får inte brynas!

Rör ner 200 g marshmallows som klippts i lite mindre bitar och fortsätt röra tills du har en skönt smetig, vit massa.

Blanda i 2 tsk mjölk.

Rör i 140 g Rice Krispies.

Tryck ner massan i formen med hjälp av ett smörat bakplåtspapper.

Dela i lagom stora bitar då massan har stelnat.

Dessa godisar kan smaksättas med lite vad man vill. Ett förslag är att man doppar botten av "kakan" i lite smält choklad. Gillar man nötter och mandlar är det gott att hacka favoriterna och blanda i. Torkade bär funkar också.

Slutligen måste jag bara visa yngsta dotterns finaste kjol. Den är från Monsoon och gör mig glad till och med då den hänger på torkstrecket!

Söndag.

Jag och de två äldsta barnen har en skön söndageftermiddag. Jag förbereder middagen till fina vänner som inte längre bor så nära (och oss själva förstås, vi tänker inte sitta och titta på när de andra äter). G och E läser och läser och läser. Jag vet inte om Charles-Édouard Jeanneret hade tänkt sig att man skulle sitta precis så här i hans liggfåtölj, men vad vet jag? Det verkar ju fungera alldeles utmärkt.

Lillasyster väljer ett mer traditionellt sittande. Hon har just upptäckt att det finns tre böcker till i en serie där hon nu håller på att läsa den femte boken. De tre andra böckerna verkar inte finnas översatta varken på biblioteket eller hos de större nätbokhandlarna. Vojne, vojne! Vad göra?

Själv ska jag ner och baka ut bröddegen. Fast innan dess stoppar jag säkert en sådan här färgglad liten mumsig grej i munnen fast jag vet att jag inte borde. Suck!

Strössel.

Någon som känner mig väl skickade ett fint paket till mig i fredags. Tidningen har jag inte haft tid att njuta av än, men den kommer att komma väl till pass under veckan! Blomsterchecken löste jag dock in nästan på en gång och efter att ha lagt till några kronor själv är det nog inte så förvånande att jag valde en bukett i...

... toner som gick åt lime, grönt och gult. Ranunklar är så tacksamma. Lite dyra att köpa, men sköter man om dem med fräscht vatten och nya snittytor lite då och då kan de stå i två veckor. Det är mycket blomma för pengarna!

I går var E och jag iväg och fick oss lite inspiration till livs. Under tiden vi var borta blev vi uppdaterade om vad som hände hemma. S hade tittat på Bolibompa på nätet och där fått receptet på en smaskig efterrätt. God var den också fick jag höra! Tyvärr fanns det ingenting kvar när vi kom hem, så vi fick nöja oss med de vackra bilderna.

Jag behövde fylla på mitt förråd av kort. Kortskisskorten kommer att pytsas ut här framöver, men det här kortet gjorde jag utan några uppdrag inblandade. Jag tog de saker som låg framme och kompletterade med de härliga halvpärlorna. Tio minuter tog det på ett ungefär. Allt material kommer från You Do!

Jag gör som min syster...

... och går tillbaka i tiden.

2009 såg det ut så här hemma hos oss. I bakgrunden ser man inte en enda glimt av snö. Nu ligger det smutsiga snöhögar på "berget" bakom huset och våren kämpar hårt för att slå igenom. För två år sedan hade S vunnit en massa Kexchoklad från Coop Extra i Stuvsta. Vi har tävlat om godis i år också. I år hoppas vi att de ringer från City Gross och talar om att vi vunnit något av de fina påskägg de tävlar ut där.

I år firar vi en ohyggligt sen påsk. Så här såg det ut vid den här tiden förra året, fast då var vi så klart hos min bror och hans familj i Rödeby. Sol, värme och vårflod!

Fjolårsgräset bildade en vacker fond till chokladäggen som låg lite här och var över hela trädgården.

Flickor på äggajakt!

Ofta får jag höra att min fina systerdotter är lik mig. Är det på det viset är jag mycket stolt. Hon är lika smart som hon är söt! (Och så ser jag på bilden här ovanför att hon har på sig min yngsta dotters favoritjeans som ärvdes från kusinen förra året.)

Fredagsmys.

Jag skjutsade barnen till pendelstationen eftersom jag hade försovit mig i morse. Det var bara en halvtimme, men barnen trodde mig inte när jag lite stressat väckte dem med "Vi har försovit oss! Skynda, skynda.". Det var nämligen förra årets aprilskämt. Snacka om "Vargen kommer"... Då godbitarna fick skjuts förlät de mig så gärna och de lovade att jag kunde släppa tanken på det ultimata aprilskämtet eftersom jag redan hade fixat ett alldeles ofrivilligt.

På middagsmenyn står nybakat bröd med tomatsoppan som finns med i månadens Buffétidning. Det luktar gott i köket av oljan som jag behandlat köksbänken med och den färska basilikan.

Dagen har försvunnit i ett nafs mellan jobb, inoljning av träbänkar i köket, många telefonsamtal och ett allmänt begrundande. Nu ska jag fara iväg med flickorna en stund för att fylla på pysselförrådet. Maken roar sig med jobb och sonen är bjuden på födelsedagsfirande efter skolan, så jag tror att vi utökar pysslet till en tjejkväll helt enkelt. Tjing! Trevlig helg på er, kära läsare.

Vart tog helgen vägen?

Så här har jag sett ut de senaste dagarna. Sova, sova. Toa. Sova. Nu mår jag som tur är bättre. Man mår aldrig så bra som efter att man har mått riktigt dåligt, så jag borde väl vara tacksam?!

Jag inbillar mig att vår katt är väldigt speciell. Hon är ganska asocial och söker aldrig upp mitt sällskap utom då jag är sjuk. Konstigt. Det måste vara något hon känner på sig! Hela dagen i går låg hon på lagom klappavstånd från min hand för de korta stunder då jag var vaken.

Dagens gladaste skratt!

S var så nöjd med dagens frisyr! Att jag orkade fixa till den är för mig ett mysterium...

Veckan som kommer har jag mycket jobb att fixa med. Det mesta ser jag fram emot. K och jag ska också gå på begravning på tisdag. Det är aldrig roligt att gå på begravning (jo förresten, farmors var faktiskt rolig), men det känns bra att hedra någon som har betytt något för en själv...

Lördagsbilder.

På väg mot toppen.

Det är bra att ha både någon och något som stöttar.

On top of the world!

Utsikt med sjöglimt.

Det är något med vatten , vind och utsikt. Eller hur var det nu? Jo, just det, sol, vind och vatten...

Nej, han fiskar inte, men det skulle man kunna tro.

Njuter av solskenet.

Med mina hala Timberlandkängor fick jag utnyttja den hjälp som fanns att tillgå på vägen ner. Tack Mannen!

Jag och alla mina rynkor. Glad i solskenet den här underbara lördagen! Tycker bara synd om min lilla systerdotter som ligger och har så ont och hoppas att de snart ska komma på hur de ska kunna hjälpa henne...

Fira fredag!

Jag gillar måndagar. De ger en chans till nystart, nytt hopp, nya visioner. Nästan alla andra verkar hata måndagar och väljer istället fredagar som favoritdagen framför alla. Jag förstår dem. Helgen ligger framför fötterna och visst är fredagar och lördagar lite extra mysiga! Barnen i vår familj jublar vid frukosten på fredagar. Bara en skoldag kvar och sedan två hela dagar utan SL och detta företags nycker (Förresten, ni har väl sett den nya SJ-reklamen? Hilarious!), inga läxor (nåja, kanske ett och annat provplugg) och inga tidiga morgnar. Jag har hört talas om söndagsångest (sätter vanligtvis in efter lunchtid på söndagar), lördagsgodis, torsdagsärtsoppan och lill-lördag (en orsak för festprissar att inta alkohol en vanlig onsdag). Vad hände då med tisdagen? Har alla glömt bort den stackars dagen? Eller är det bara så att tisdagen är alla medelmåttors dag, dagen som bara går och glöms lika fort som man lägger huvudet på kudden? Jag behöver hjälp med att lösa detta mysterium!

Under tiden som jag väntar på svaret får ni kika på sovrummet igen. Fortfarande inte färdigt. Jag struntade i det randiga tyget. Det fick bli baksida till den gröna kudden. (När maken bäddar läggs inte så stor vikt vid placering av de olika delarna, så det är viktigt att både fram- och baksida på kuddarna tål att tittas på.) Dessutom köpte jag den gula kudden, så det behövs egentligen inga fler kuddar. I sådana fall borde det bli två färgglada kuddar till. Det går ju inte att ha fyra stycken! Obalanserat...

Lång helgs färd mot lov.

Tre ivriga tjejer laddade för att äntligen få se föreställningen Romeo och Julia.

Fina! Min lillasyster och hennes dotter.

Efter föreställningen, som för övrigt lämnade mig glad och med ryck både här och där i kroppen (Jag vill också kunna dansa!!!), satt flickorna och gick igenom programmet, analyserade de olika numren och häpnades över de effekter man kan få av rätt scenografi, skickliga koreografer, regissörer, kostymmakare, musiker och skådespelare. Det här var inte den sista teater/musikal de har sett.

Vill ni veta vad jag tyckte? Trots att vi satt nästan längst bak i salongen hade vi god överblick och scenen kändes ganska nära. Jag älskade blandningen av dans, skickligt översatta texter och musik som faller mig i smaken. Måns är Måns. Väldigt söt, men kanske inte nästa musikalstjärna. (Han kommer däremot att bli en väääldigt bra Allsångsgeneral.) Skådespelare och dansare gav föreställningen en harmoni som jag gillade. "Rys längs ryggraden"-stunderna var inte många, men när föreställningen var slut gick jag med lätta steg och ny glädje. Bara det måste ju vara värt 4+, eller hur?

Nu har min systers familj åkt hem. Deras sportlov är slut, vårt har just börjat. Vi tog vårt pick och pack, lämnade sonen hos hans kompis (en veckas skidåkning i Norge) och tog med flickorna till svärmor och svärfar i Nyköping. Där vankades god mat och kokosglass, den godaste dessert som tänkas kan...

L & L har en underbar lägenhet i en stil som verkligen är personlig. Designklassiker och loppisfynd i härlig harmoni! Varje gång jag har varit där påminner jag mig själv om hur viktigt det är med mattor. De lyfter, värmer, ger färg och personlighet.

I morgon ska jag sy sovrumskuddar. Jag börjar bli trött på att ha de fina tygerna slängda nonchalant över nakna kuddar (Eller är de draperade?) på en dåligt bäddad säng och vill få hemtrevligheten tillbaka. Mitt bästa rum i huset är plötsligt ett svart hål, och så får det väl ändå inte vara?