Buzzador - Knorr Bag of Taste.

När vi bodde i Philadelphia brukade vi fascineras av reklamen för Shake 'n Bake. Fanns det verkligen behov av en färdig kryddmix som man skulle skaka kycklingbitar i? Tydligen var det ett bra koncept, för nu lanserar Knorr "Bag of Taste". Skillnaden med den här produkten är att man faktiskt använder påsen som ett slags lergryta. Faktum är att det funkar jättebra! Smaksättningen är okej, men det känns att smakerna inte kommer från färskvaror. Som snabblösning är det här dock ett bra alternativ. Ni som träffar mig den närmaste veckan har chans att få en påse med smaken Barbeque för att testa själva!

En påse "Lemon and Herb", en paprika och en stor lök tillsammans med några kycklingbröst i bitar blev snabbt till en härligt saftig rätt tillsammans med ris.

Tyvärr hade jag inte kameran beredd när det var dags att äta, men jag lovar att det såg aptitligt ut och att det smakade smaskigt.

Svalkar i sommarvärmen...

Iste gjort på smaskig rooibussmak från Chocolatte i Karlskrona. Värt ett besök! Själv var jag inne en stund med två av mina systrar. A bjöd på kokosglass som inte gick av för hackor!

Sveriges Nationaldag 2011.

Dagens sång. Vem är svenskare än Ted Gärdestad? Dessutom gillar jag hans låtar, vilken som helst, bättre än nationalsången.

Dagens utflykt gick till det prisade cafét Konditori Lyran. Charmigt ställe med finfin utsikt. Väl omtalat i fikasammanhang, med all rätt. Kanske inte bästa fikat någonsin, men absolut värt en resa!

Om det här är trälyran som gav stället dess namn låter jag vara osagt, men nog såg det ut...

... som att den har hängt med rätt länge. Jag hade inte velat sitta bakom det ljuva instrumentet.

Visst ser det inbjudande ut?

Tapeten i lilla hallen var alldeles illbedårisk! Den gjorde mig riktigt glad trots att jag vanligtvis inte är den som jublar högt av stormönstrade tapeter.

Sonen testade hållbarhet eller så var han bara kille och/eller tonåring.

Söta barn jag har, eller vad tycker ni?

Att slåss mot en trädgård.

Vår trädgård suger. Den har potential, men dess vårdare har i tio års tid negligerat dess behov av frisk näring, toppdress, nytänkande och en mjuk hand... Jag kan inte skylla på någon annan än mig själv. Att skylla på min man känns liksom inte helt juste och inte mår jag bättre om jag påstår att barnen borde ha tagit sitt ansvar. Trots allt hittar jag små guldstunder och guldplättar och jag har insett att vi kanske får överlämna den stora trädgårdsrenoveringen till husets nästa ägare.

Krukor är bra när själva trädgården inte riktigt lever upp till förväntningarna. Den här stora järngrytan har hängt med sedan vi fyndade den i Stämshult. (Världens bästa loppisställe som stängde p g a en skilsmässa. Det är det jag alltid har sagt; Skilsmässor är inte bra!)

Svärfar renoverade mina härliga trädgårdsstolar som också köptes i Stämshult. Efter att ha stått i vårt garage i många år fick de förra sommaren äntligen komma ut i solen, klädda i nya, fräscha kläder och färger. Nu längtar jag bara efter att byta garagefasad och måla garaget och huset svarta. Oj, så snyggt det hade varit! För att inte tala om fina vindskydd och utökande av altanen för att kunna utnyttja solen bättre...

Idag är det (Inter)national Scrapbooking Day. S och jag firade genom att pyssla ihop 20 kalasinbjudningar. Då skrivaren har pajat kändes det bra att få nytta av våra kalasstämplar från You Do! (Jag har kanske varit med på ett hörn under produktutvecklingen...)

Korten ser inte så märkvärdiga ut, men tog en stund att göra ändå. Stämpla själva inbjudningsrutan, stämpla inuti, sätta rutan på 3d-kuddar, skriva adresser på kuvert, stämpla tårtbit, skriva text för hand... Insidan tog jag ingen bild på.

I kvällsljuset från köksfönstret satt vi och åt goda hasselbackspotatisar (sonen gjorde dem helt perfekta), grillad fläskytterfilé och halloumi med körsbärstomater och balsamico. Sjukt gott! (Tur att du inte kom på middag, Mimmi. Som vi glufsade i oss hade det inte räckt till dig också. Haha!)

Nej, nu blir det en stund i duschen. Jag känner att jag har lite solfrossa och fryser efter att ha varit varm hela dagen.

Strössel.

Någon som känner mig väl skickade ett fint paket till mig i fredags. Tidningen har jag inte haft tid att njuta av än, men den kommer att komma väl till pass under veckan! Blomsterchecken löste jag dock in nästan på en gång och efter att ha lagt till några kronor själv är det nog inte så förvånande att jag valde en bukett i...

... toner som gick åt lime, grönt och gult. Ranunklar är så tacksamma. Lite dyra att köpa, men sköter man om dem med fräscht vatten och nya snittytor lite då och då kan de stå i två veckor. Det är mycket blomma för pengarna!

I går var E och jag iväg och fick oss lite inspiration till livs. Under tiden vi var borta blev vi uppdaterade om vad som hände hemma. S hade tittat på Bolibompa på nätet och där fått receptet på en smaskig efterrätt. God var den också fick jag höra! Tyvärr fanns det ingenting kvar när vi kom hem, så vi fick nöja oss med de vackra bilderna.

Jag behövde fylla på mitt förråd av kort. Kortskisskorten kommer att pytsas ut här framöver, men det här kortet gjorde jag utan några uppdrag inblandade. Jag tog de saker som låg framme och kompletterade med de härliga halvpärlorna. Tio minuter tog det på ett ungefär. Allt material kommer från You Do!

Tomatsoppan.

Jag blev ombedd att ge ett omdöme om tomatsoppan vi åt till middag i går kväll. Den var helt fantastiskt god! Till soppan åt vi en ekologisk fetaost som var alldeles krämig och inte så där "skarp" som en del feta kan vara. Tyvärr kommer jag inte ihåg märket. P g a vissa logistikproblem hann vi inte baka bröd själva, utan köpte med oss en rustikbaguette hem. Den skars upp och breddes med Bregott med havssalt blandat med färskpressad vitlök och grillades ett par minuter i ugnen. Jag kan lova att det var en av de godaste måltiderna vi har ätit på ett bra tag! Hela familjen slickade mer eller mindre tallrikarna...

Solen skiner...

... jag tar en liten jobbpaus och konstaterar att även om det är kallt ute så skiner i alla fall solen. Jag hängde ut täcket på vädring i morse och nu är det solvarmt och iskallt på samma gång. Sovrummet luktar fräscht och jag är så glad över att den värsta och kallaste delen av vintern är över!

Det här är vår tvätthög. Jag älskar tyget i sonens rutiga, turkosa skjorta. Jag vill ha en likadan, men jag antar att han inte riktigt skulle uppskatta om hans ömma moder struttade omkring som någon slags sub-tvilling.

Yngsta dottern är genomförkyld. Inspirerad av förkylningen och gårdagens radioreportage om friganer bestämde jag mig för att göra en soppa av de något vissna grönsakerna som låg inklämda längst ner i kylen och de överblivna, ungerska bratwurstarna. Soppan blev fantastiskt god. Mums! Soppa gör mig glad.

Efter att ha läst om den här boken i Fridas blogg (Jag tror i alla fall att det var där...) blev jag väldigt intresserad och beställde den tillsammans med några kokböcker på rea. För en typsnittsnisse är det här en riktig guldgruva. Att det följer med en cd med fria typsnitt gör ingenting alls!

Publicerad i nationellt magasin...

Äntligen! Ja, det är nu länge sedan jag strävade efter att bli publicerad, och tidningarna jag strävade efter att komma med i hade ingenting med mat att göra. Därför vet jag inte om "Äntligen!" egentligen är rätt kraftuttryck att ta till. Tipset står jag i alla fall för. Buffé med varma mackor är helt klart undervärderat!

Den senaste vinsten i vår tävlingsglada familj bestod av fyra biobiljetter som vi vann efter att ha delat med oss av ett smaskigt smoothierecept. Betyder det att vi nu har blivit matprofiler att räkna med? Hahaha...

Här är mitt kylskåp!

Kommer ni ihåg Här är ditt kylskåp? Tv-serien gick 1992 - 1993 då "reality-tv" ännu inte hade gjort sitt intrång i människors hem. Jag tyckte det var jättespännande att följa Jan-Boris Möller hemma hos olika kändisar. Undrar just vad han skulle ha svängt ihop om han hade kommit hem till oss?

För tillfället är det följande stapelvaror som mer eller mindre alltid finns att hitta här hemma i kyl, frys och skafferi (mina favoriter är markerade i kursiv stil):

bacon, basmatiris, blomkål, bulgur, chilisås, cornichons, couscous, fetaost, fläskytterfilé, fryst fisk (lax och flundra mest, alla är trötta på torr skolsej), färsk vitlök, grahamsmjöl, gräddfil, gröna bönor (frysta), gul lök, gurka, havrefras, hårdost, inlagda rödbetor, krossade tomater, kyckling, köttfärs (fryst, köper svensk då det är billigt och fryser in), köttpålägg, linser, mandelsmör, mjölk, morot, naturell yoghurt 3%, olivolja, paprika, pasta, purjolök, rapsolja, rågsikt, röd currypasta, röd lök, senap, smör, svarta bönor, tabasco, tomat, tomatpuré, torr och färsk jäst, vetemjöl, vispgrädde (och så flertalet kryddor såsom cayennepeppar, rosmarin o s v)

Vi försöker dra oss bort från buljongtärningsträsket, men det har varit svårt att vänja oss av vid smaken och hur bekvämt det är att smaksätta med de där små kletiga tärningarna. För några dagar sedan fick jag pris av hela familjen för köttfärssåsen som verkligen var lagad utan en gnutta buljongtärning eller sojasås. Jag trodde inte det skulle vara möjligt!

Nu vill jag veta vad ni har hemma hos er? Vad skulle du svänga ihop till middag om jag kom på oväntat besök?

Pajproblem.

Det ligger en rökridå över hela vårt hus. Jag fick världens flashback och började tänka på farmor och hennes struvor då min fina pekanpajsdeg bestämde sig för att svämma över lite i ugnen. Med tanke på hur mitt minne reagerade måste jag har varit i Klackamåla någon gång då farmor friterade sina struvor! Tänk vad dofter och känslor kan trigga. Det är ändå rätt otroligt.

Jag älskar alla sorters nötter och är evigt tacksam över att jag varken är allergisk själv eller gift med någon som är det. Tänk att alltid vara rädd för att sätta igång en allergisk reaktion hos sin älskling om man råkat äta en nöt här eller där! Jag älskar inte bara naturella nötter. Nästan allt nötigt går ner. Nötkakor, müsli med nötter, nötgodisar och så det ultimata. Pekanpaj. Mmmm.

Receptet jag använde till förra Thanksgivingmiddagen var jättebra, men idag vågade jag mig på att testa "The Pie That'll Make You Cry" som Pioneer Woman lade upp i sin blogg i oktober. Tja, den har redan lyckats få mig att gråta trots att den står där nere alldeles orörd. Jag blir nämligen lätt tårögd av matos. Speciellt sådant som orsakas av överflödande pajdegssmör. Pajen ser väldigt god ut, så vi får hoppas att den smakar riktigt smaskigt och att den inte tagit smak av röken i ugnen. Ack, dessa i-landsproblem!

Huset är städat även om det inte precis luktar gott, så i morgon är det bara att ta itu med årets roligaste matdag!

I morgon...

... firar vi Thanksgiving. Kalkonen ligger i kylen för att tina sedan i måndags kväll, men resten av maten har jag inte ens handlat än. När jag tagit itu med dammråttorna ska jag ge mig ut i kylan. Vädret verkar inte så jobbigt här som i de södra delarna av landet. Skönt! Att skotta tillhör nämligen inte mina favoritaktiviteter. Det gör däremot att äta stuffingen som är morgondagens måltids höjdpunkt. Jag kan verkligen "stuffa" mig själv full av den där smaskiga brödsörjan! Det är något med konsistensen, precis rätt blandning av selleri, lök och kryddor (salvia, aningens timjan)... Mums.

Annars är jag rätt uppslukad av ett jobb jag håller på med. Det är så roligt, men utmanande. Jag får göra saker jag inte sysslat med speciellt mycket innan och jag vill att det ska bli jättebra, inte bara okej. Prestationsångest?

Nattamat.

När maken och jag var nygifta bodde vi ett år i Palo Alto, Kalifornien. Det var alldeles fantastiskt, trots att det regnade värre än någonsin den vintern. "Mud slides" rapporterades från hela staten och människor dog. Regnet var dock uthärdligt. Det mesta annat var ju så bra! Lite regn kunde inte förstöra lyckan.

En av höjdpunkterna var när Miriam, vår hyresvärdinna och med tiden en av våra bästa vänner, lärde oss äta kronärtskockor. I kväll gick tankarna till vår fina M där hon är på sin mission i Dominikanska Republiken och sprider glädje och kunskap om jag känner henne rätt. Vi åt nämligen varsin alldeles otroligt god kocka när barnen hade lagt sig. Grönsakernas grönsak avnjöts i skenet av den vackra Georg Jensen-ljusstaken jag i går fick av min omtänksamma väninna och hennes familj. Livet är grejt.

Dagen i bilder.

1. Sovmorgon med rufshår. Ingen bild.

2. Amerikanska pancakes. Göres lämpligast då man äter ett mål mittemellan frukost och lunch, så kallad frunch.

3. Hela familjen var ute och njöt av det vackra vädret. Fyra av oss joggade i spåret. Sonen tog tre varv. Han tyckte att en extra datortimme var värt det. Ugh! Jag är glad att jag klarar ett varv, jag. Träningspartnern för dagen var yngsta dottern och jag är stolt att säga att jag var snäppet bättre än vad hon var.

4. Efter diverse städande, organiserande och pysslande var det dags för middag. Jag räknade ut att middagen gick på ca 30 kr för hela familjen (två vuxna, en tonårsson som äter oss ur huset, en 12-åring som mest petar i maten och en 10-åring som glatt äter det mesta som serveras). Det var så gott! Rotmos med bacon och en skvätt senap. Kroppkakor, kålpudding och rotmos. Det är mat från min favoritlista. Riktig husmanskost.

5. Om någon vecka blir jag 40. Jag har redan blivit firad, men lite kalas för familjen ska det i alla fall bli. På sin födelsedag tycker jag att man får äta kakor, gärna favoritkakorna. Därför drog jag igång elvispen och gjorde de här sega nötchokladrutorna, en sats chocolate chip cookies och ett gäng chokladkolakakor. Allt ligger nu i frysen. Vi får väl se om något finns kvar när det är kalasdags...

6. Dagen kommer att avslutas med ännu lite organisationspyssel. Köksskåpen är snart klara. Om jag blir nöjd visar jag er i nästa vecka. Jag är ingen Benita Larsson, men jag tycker att det blir väldigt fint, och lättarbetat, när skåpen är välorganiserade.

Hemma på vår gata, men inte i stan...

... har vi städat och fixat halva dagen. Vi fick massor gjort! Det är alltid roligt då alla är med, eftersom det går så mycket fortare. Dessutom är det trevligt med sällskap.

Det här är kanske ingen bild som skulle platsa i en trädgårdsbok, men den visar att jag nu har planterat skotten jag fick från svärmors och svärfars sommarställe. De hade varit så snälla och grävt upp en finfin marktäckare som förhoppningsvis vill ta sig i "rhododendronrabatten".

Efter hårt jobb både inne och ute var det dags att äta gott. Det blev grillad flintastek (19.90 kr/kg på Coop, svårt att slå), vitlöksbröd och diverse grönsaker. Smaskens! Nu är jag egentligen ingen flintasteksälskare, men någon gång då och då kan det vara gott.

I går var lille S här och hälsade på. Han hittade den gula taxibilen som G fick från New York när han var liten. Nostalgi! Nu får den stå på fönsterbänken så man kan se den lite bättre.

Två sådana här stolar har stått som renoveringsprojekt i garaget i eviga tider. Nu var svärfar L så snäll att han lade ner en massa tid för att såga, raspa, fila och måla till de trästycken som behövdes för att göra stolarna användbara igen. Jag är ingen AIK-fan, utan tänkte bara att det skulle vara roligt med ett par gula stolar i trädgården. De lyser verkligen upp!

Not another food blog.

Nä. Det här är ingen matblogg även om man skulle kunna tro det efter de senaste dagarnas inlägg. Idag upptäckte jag att vi bara hade ett paket tacobröd (ja, och ett paket med "garlic and herbs", funkar inte bra på småfolk) när matfolket redan var på ingång. Jag vet att syrran brukar göra egna tacobröd, så jag googlade och fann. Tänk så fantastiskt lätt det är att ta reda på information nu för tiden!

5 dl vetemjöl

2 msk olja

2 dl vatten

lite salt

Blanda ingredienserna i en matberedare. Kavla ut runda bröd tunt (var inte rädd för att mjöla så bröden inte fastnar på bordet) och grädda i stekpanna. Håll varma under duk. Om man inte gör det blir bröden hårda tunnbröd och funkar inte så bra till wraps.

Barnen leker med några av kusinerna från Blekinge. Våra större barn har kul med småkusinerna och åldersskillnaderna märks inte speciellt mycket. Ljudnivån är definitivt högre än vad jag är van vid och jag blir lite rörig i huvudet, men vad gör det när resten av familjen har så hjärtligt roligt?!

Sommarlov.

Idag var det dags för skolavslutning med yngsta dottern. Det var den åttonde och sista skolavslutningen på den skolan. Jag trodde det skulle kännas lite sentimentalt, men icke så. Grannkillen var jätteduktig som konferencier, en av tjejerna i sonens rockband sjöng Himlen är oskyldigt blå så tårarna rann på mig (mest för att jag tänkte på R:s begravning), rektorns tal var riktigt trist, särskoleklassen sjöng inte Jag sitter på ett berg (vilket gjorde mig besviken, den sången brukar vara höjdpunkten på de här avslutningarna), sexorna fick varsin ros av sexåringarna, vaktis och en av lärarna spelade in sommaren med en häftig gitarrduell och så sjöng vi en blek Den blomstertid (Vad är det med alla trista föräldrar som inte vågar klämma i då det är allsång?).

Resten av dagen har jag ägnat åt makens mormor och matlagning åt familjen. Kikärtsröran med citron och solrosfrön blev fantastiskt god medan resten av maten blev "sådär".

Nu ska vi titta på Old dogs med John Travolta och Robbie Williams. Jag håller tummarna för att vi får en trevlig filmkväll. Lite senare kommer svågern med sina tre barn, så jag kan tänka mig att det blir en sen kväll, precis som det ska vara första dagen på sommarlovet.

BUS och annat roligt.

Nu är sommaren verkligen här. Känner ni det?

Har ni testat Brun Utan Sol-kräm, så kallad BUS? Jag köpte en flaska Dove för ett tag sedan eftersom min syster rekommenderade den förra året och jag kom ihåg att det blev väldigt snyggt, med en fräscht solbrun nyans. Flaskan blev stående, men i onsdags kände jag att det var dags att skrubba huden och smörja in mig. Jag var väldigt noggrann och läste också att det rekommenderades att man inte tog på sig några tajta kläder förrän krämen hade smält in i huden riktigt ordentligt. Det hade jag inte tid för, så efter tio minuter var jag "klar" och tog på mig stödstrumpor eftersom jag visste att jag skulle gå på stan hela dagen. Jag kan tala om att mina armar och lår ståtar med en väldigt snygg färg, medan mina underben är tvärrandiga i orangebrunt och, tja, vinterhudsvitt. Det ser i alla fall väldigt roligt ut! Just nu är jag glad över att BUS inte håller i sig längre än det tar för huden att förnya sig. Bildbevis kommer inte av förklarliga skäl.

Det har gått fyra dagar på årets första halvårs sista månad. (Hängde ni med?) Den här månaden är det äldsta dottern som pryder familjekalendern med sitt lyckohopp.

Vi har ätit god mat hela den här veckan. Jag är matlagningsperiodare och får ryck då jag verkligen tycker att det är riktigt roligt att få utlopp för min kreativitet genom att hacka, blanda, röra och smaka. På Coop Extra sålde de färdigmarinerade spare ribs som vi stoppade i ugnen i en timme. Färdigmarinerat tillhör inte favoriterna, men Honey BBQ lät gott, och revbensspjällen kostade bara 34,90 kr/kg. Det blev verkligen lyckat! Jag gjorde en riktigt smarrig skysås och serverade med ris och tomater. Ingen behövde gå från matbordet hungrig. Det är tacksamt när hela familjen äter med stor aptit och matglädje. En lagom lunchslatt sås ligger nu i frysen till någon dag då matlagningslusten kanske inte infinner sig.

En kvinna kom med den här kartongen då jag inte var hemma. Den innehöll en massa roliga grejer och fick pysselfingrarna att rycka. Innehållet kommer jag att berätta om vid senare tillfälle. Jätteroligt är det hur som helst, i alla fall för mig!

I morgon bitti ska jag sätta mig och pyssla ihop ett bebiskort och ett 40-årskort eftersom det står två uppvaktningar på dagordningen. Med tanke på hur morgondagens schema ser ut är det väl dags att packa ihop. Bloggen blir inte roligare än så här just nu, men jag hoppas att bloggandet blir bättre nästa vecka. So long!

Gladiator.

En av mina favoritfilmer är Gladiator. Jag vet inte varför jag tycker så mycket om den. Jag är ingen Russell Crowe-fan. Jag mår illa av blodiga scener. Joaquin Phoenix är så äcklig i filmen att min mage hoppar. Ändå har jag sett den här filmen minst fyra gånger. I går var det dags igen eftersom den gick på sexan. Klockan tio över midnatt var jag så förgråten att min man undrade varför jag envisas med att se på en film som får mig så ur balans. Svaret är att jag inte vet! Musiken är fantastisk. Den återkommande scenen med handen som dras genom säden och den väntande familjen är så stark och berör mig, får mig att vara tacksam över min egen familj. Hoppet om att det finns människor som vill förändra till det bättre väcks. Ja, jag kommer säkert att titta på Gladiator igen. Nästa gång ska jag bara komma ihåg att ladda med näsdukar.

Det var säkert filmen som fick mig att drömma mardrömmar. Jag drömde att min syster hade en affär med sin gamle pojkvän. Jag flyttade med min familj till ett vackert hus på ett fruktansvärt ställe där det bara fanns ondska, elakheter och girighet. Jag vägde minst hundra kilo och orkade inte ens gå upp för trappan i mitt eget hus. Ett flygplan kraschade på en åker och alla som jag älskar var med i olyckan. Usch. Jag hatar mardrömmar. Som tur är kan man skaka av sig dem och gå vidare med verkligheten i stället. Och min verklighet är, tack och lov, vacker.

Min verklighet är mat lagad från hjärtat, med ingredienser som luktar och smakar gott.

Just nu är min verklighet också så kallad mat, ett Skottlandspaket (present till mig och maken på våra fyrtioårsdagar) fullt med e-nummer, socker och färgämnen. Och barnen (hm, de vuxna också) är i himlen. Det äts flingor med socker till frukost och trifle till middag. Och det är okej. Tack, Tina!

Scrap, studier och födelsedag.

Idag har jag scrappat en del till olika uppdrag. Jag scrappar i förväg och lägger ut sakerna i planerade inlägg och glömmer tyvärr ofta bort då något har publicerat. Det var skönt att ta itu med högen med färdiga sidor som låg här i bokhyllan. För någon månad sedan fixade jag ett 6x12-album, så nu har jag äntligen en hemvist till de sidorna också! Det går ju bra att sätta in dem i 12x12-fickor, men inte är det speciellt snyggt.

Kursen i Visuell Kommunikation går framåt, om än långsamt. Det tog så lång tid för mig att få kurslitteraturen att jag inte riktigt kom igång i början av terminen. Nu är jag igång och tycker att den här kursen är precis lika bra som den i Digital Bildbehandling.

På fredag opereras jag för åderbråck, så då försvinner hela dagen antar jag. Förhoppningsvis kommer den här operationen gå lika smidigt som de andra två. Jag behöver vara i god form på tisdag då älsklingen fyller 40. Det blir bara ett minikalas för den närmaste familjen, men som alltid blir det ändå en del folk. Kompisarna får komma senare. Någon som har bra tips på god plockmat? Det är lättare med sådan mat än köttgryta när vi blir så många.

Åh, det blev bröd till slut!

Förra veckan började jag och sonen med projekt surdegsbröd. Vi hade båda läst in oss på hushållets nyaste bok, nämligen Martin Johanssons "Surdegsbröd", och kände att vi nog måste testa. Sagt och gjort, en liten påse rågmjöl inhandlades och så började vi vår rågsurdegsgrund. Troget har vi tagit hand om den enligt alla instruktioner och idag var det så dags att baka de första limporna.

Jag bakade honungsbrödet på sidan 59, och det visade sig vara ett riktigt bra val. Strax innan midnatt var det dags för mig, maken och min lillebror att provsmaka varsin skiva, eller kanske två. Oj, så gott! Jag försöker att inte äta så mycket bröd, så jag njöt länge av den knapriga skorpan och det smakrika brödet med smält Bregott.

Nu gäller det att hålla liv i vår surdeg så den kan få vara med om fler äventyr. Potatisbrödet ser nämligen också väldigt gott ut! Det tar sin tid att baka på det här viset, men det är en upplevelse som sträcker sig långt förbi bara ätandet. Stresshantering i form av väntan, degknådning och att bara uppleva den fantastiska doften av nybakat är värt mycket. Nu hoppas jag att barnen blir lika förtjusta i brödet som jag när det är dags för frukost i morgon! Fram tills dess tror jag att jag kommer att drömma om Klackamåla, fars föräldrahem. Där bakar vi Håkanssons fortfarande Klackamålabröd i stort tråg. De bröden får dessutom åka skjuts in i en "riktig" stenugn. Det ultimata brödet. Tunna skivor med Bregott och honung på kan få mig att smälta när som helst!