Idag vilar vi och spelar spel, men igår...

... var det full rulle hela dagen. Dessvärre kom jag knappt ihåg kameran. Det verkar vara mer regel än undantag nu för tiden. Trist!

Min stora pia och jag. Hollywoodhåret hann lägga sig innan ens julbordet hade serverats. Suck! Det var i alla fall väldigt fluffigt och fint på morgonen klockan nio.

Tomten hade lång, svart kjol och liknade mig väldigt mycket. Någon sa att han bröt på blekingska, men det hörde inte jag...

Fokus på "the Christ in Christmas", eller? Nja, gåvor frambars, men de flesta hamnade hos de snälla barnen.

Tummen upp för julen 2010!

Lite julklappstips?

Ett par sparsamma julklappstips kan du hitta i AMLT:s blogg här. Titta speciellt på sonens åtta år gamla julkrubba i cernitlera. Jag fäller en tår varje gång jag packar upp den och sedan skrattar jag! Underbar.

För er som bor annorstädes eller bara inte hade ork.

Adolf Fredriks kyrka klockan 7.30. Allt fokus på Lucia och hennes följe. Bara en liten stund senare började välsången ljuda.

Den här skattkistan som står i Adolf Fredriks kyrka skulle jag gärna ta med mig hem...

Till och med tråkiga Drottninggatan såg charmig ut i morse.

Äldsta dottern trodde inte att någon från familjen skulle komma på hennes konsert. När hon fick syn på mig blev hon ett stort leende hela hon. Gott för modershjärtat!

Här är själva tärnan efter väl utfört arbete. Så söt!

Jag lyckades alltså hinna med hela yngsta dotterns och nästan hela äldsta dotterns lussetåg. Dessutom hann jag ta ett kort på Drottninggatan i julskrud då jag saktade ner stegen något under språngmarschen mellan Adolf Fredriks kyrka och S:ta Clara kyrka.

Nu drar det igång.

När man har barn i musikklasser är lussefirandet och alla julsånger årets höjdpunkt. Jag kommer ihåg den första Luciamorgonen då G gick i fyran. Jag satt i kyrkbänken, klockan var nästan halv åtta och det sorlade så där som det gör i gamla stenkyrkor. Plötsligt blev det alldeles tyst och mörkt, som av ett trollslag. Längst bak i kyrkan steg änglasång mot taket och ut över kyrkbänkarna och mina tårar svämmade över. Jag satt och snyftade så tyst jag kunde. Det var så vackert! Jag hann till och med få ett suddigt kort på sonen när han svischade förbi. Det fotot är fortfarande ett av mina favoriter, trots att det enligt alla fotoregler inte borde vara något särskilt med det.

Nu ligger tre uppsättningar Luciautstyrslar där nere. Två buxbomkransar med röda, smala sidenband i kylen, en hemmagjord strut "max 50 cm hög, krus max 20 cm långt", breda sidenband till tjejernas midjor, Liljeholmens kanalljus, nystrukna lusselinnen och så ljusmanschetter. Maken och jag har lite svårt att dela upp oss på tre, så vi låter äldsta dottern vänta på föräldraengagemang tills på söndag då det är dags för Globen och på måndag då flickkören har sina Luciatåg.

Idag var min syster och svåger på Wallmans jullunch. Jag var barnvakt till deras två små gullpluttar. Lillkillen här nedanför var snäll hela tiden, men han trodde att en av mina tomtar var en boll och gjorde honom därmed lite kortare än förut. (Det är inte värre än att K kan fixa det med något av alla sina tre mirakellim.) Lillasyster hade lite ont i magen och var inte fullt lika glad hela tiden. Men söt är hon!

Juldekorationer av papper.

De här fina stjärnorna kan du läsa mer om i mitt inlägg för A Million Little Things idag. Tack till S, yngsta dottern, som är origamimästaren här hemma!

24 små paket...

... ska jag slå in. Helst vill jag bli klar i kväll, så jag kanske borde sätta fart?

Jag vill först dela med mig av en inspirerande lista som fick mig att känna för att sätta igång med en massa roligt, helst nu på en gång!

Svägerskan i Australien och hennes man ska få ett litet julpaket. I det lägger jag Måns Zelmerlöws julskiva. (Hm, låtsas att du inte har läst det här, K!) Jag har tjuvlyssnat och kan konstatera att den är så där, som dottern skulle säga. Dock kan jag inte sluta lyssna på sista låten, en duett mellan Smöret och Pernilla Andersson. Jag kan inte höra mig mätt på Pernillas röst! Den går liksom igenom alla skal och lock och lådor. (Melodin är underbar, stämmorna likaså. Texten är totalt meningslös och jag funderar på att be om en ny version med en text som berör på samma sätt som resten av låten.) Nästan lika fascinerande som Pernillas röst är det faktum att hon är tillsammans med Dregen. Det gör mig väldigt nyfiken på hur han är som person...

Kom nu då, Advent.

Min julkänsla har rubbats lite av att så många affärer har pyntat alldeles för tidigt. Handeln har kommit på att julen blivit lite inne igen. Inredningstidningar och dammagasin har gett ut speciella julutgåvor som stått i tidningshyllorna i flera veckor. Pust. Jag som egentligen älskar julen och brukar spela julskivor redan i slutet av oktober! Nåja, det löser sig väl.

Nu har jag i alla fall dekorerat och satt fram några hyacinter och amaryllisar. Julgardinerna hänger på halvtork. De ska bara pressas och hängas upp. En tredimensionell stjärna som vi köpte på Granit i förra veckan är monterad och upphängd i köksfönstret. Cloettas Juleskum och nötter ligger i skålar runt huset. Huset storstädades till Thanksgiving. Några fönster har jag inte putsat, men det får vara. Om en stund ska jag upp på vinden och plocka ner allt julpynt, stjärnorna och adventsljusstakarna. Håll tummarna för att den rätta stämningen infinner sig då!

För övrigt kan jag tala om att kameran bröt ihop i går. Gah! Det gjorde tvättmaskinen också. En förlorad bh-bygel som försvann innan sommaren hade antagligen brutit sig loss och slamrade nu omkring utanför tvättrumman. Min händige ingenjörsmake plockade isär diverse delar, opererade maskinen med en potatisprovsticka från Hemslöjden i Västervik och lyckades bringa maskinen tillbaka till fullt fungerande. Kameran är dessvärre fortfarande ledsen och vägrar samarbeta. Den kanske inte heller har hittat den rätta julstämningen...

Tonåringar, musik och adventspyssel.

Tja, det är väl vad den här dagen har handlat om. Det luktar väldigt gott här hemma och därför ska jag nu ta mig själv i kragen och gå ut på en promenad! Hihi.

Vinterns söta. Systrarna Eisenmans julgottisbok är väldigt trevlig, men jag vet inte om jag håller med om alla recept. Ett av recepten på kola som vi testade var gott, men väldigt kletigt trots rätt temperatur på smeten.

Som sagt. Gott, men lite klurigt att få till portionerandet!

Jag köpte en amaryllis för 39.90 för drygt en vecka sedan. Den har inte förstått att det inte är advent än, utan har dristat sig till att börja slå ut trots att den står både utan kruka och dekoration ute i tvättrummet. Nåja, jag får väl ta hand om den ändå.

Lussebullarna blev i alla fall helt perfekta! Därför får den här bilden stå som header de närmaste veckorna framåt. God förjul, allihop!

Tjoho!

Det kommer att bli en rolig adventskalender. Se till att titta in här den första december om ni gillar Matthew Mead! Om ni inte vet vem Matthew är tycker jag att ni ska kila in till honom och ta reda på det. När ni vet vilken inspiration han sprider omkring sig kommer ni att vilja komma ihåg min adventskalender... Hihi. (Välsignelser kan dyka upp precis när som helst, kom ihåg det!)

Adventskalender?

Jag tycker att det skulle vara så roligt att ha en adventskalender här i bloggen! Förra året startade jag en julblogg, men den var inte speciellt inspirerande, sanningen att säga. Jag ska se om det inte går bättre att göra juliga inlägg här istället. Det finns en hel del pyssel på lut.

Pyssellördag.

Nu är det fint i gästrummet. Det ligger en stor julklapp till K från J, en massa julisar från mamma och diverse oinslagna presenter på ett "säkert" ställe. Om mina barn är smarta låter de bli att rota ibland julklapparna. Det är inte lika roligt att uppleva allt en gång till på själva julafton. Fråga min syster hur lätt det är att se förvånad ut då man öppnar julbok på julbok och redan har läst allihop under en filt i gillestugan (eller om det var under en filt i tvättrummet)! Hehe.

Jag och äldsta dottern har ett adventsprojekt som går ut på att stansa clementinstjärnor som sedan ska hänga i tallriset vi brukar ställa i en brun Höganäskruka. Vi tror att vårt ris kommer att bli vackrare än någonsin i år. (Stjärnorna stansas ur clementinskal, får ett upphängningshål och får torka några dagar mellan bakplåtspapper under några tunga böcker.)

Sonen gav mig en svepask i 40-årspresent. Att ta emot grisen i säcken kan vara lite vanskligt, men jag är glad att jag tackade ja till den osedda gåvan. Titta så fin den är! Jag ser fram emot första advent då den kommer att innehålla fem hyacinter.

Sista chansen!

I natt slutar Gneis höstkampanj gälla. De har 20-30% rabatt i några timmar till. Jag kan säga att Gneis kläder varken har gjort barn eller vuxna i den här familjen besvikna. När vi var testfamilj för några år sedan hade sonen på sig en Raindancejacka och ett par Rainzipbyxor då klassen var på Skansen i ruskväder. G var den enda i hela klassen som var torr då de kom tillbaka till skolan! (Hans fötter var dyngsura, men det var en annan historia.)

Det jag gillar bäst med de här kläderna är att de är anpassade till svenskt vinterväder. Blir det riktigt kallt kör man med lager på lager och klarar sig på det viset hela hösten-vintern-våren med samma jacka. Toppen! Jag har en egen Gneisjacka, men vuxenkläderna säljs numera inte i så många versioner.

För övrigt har jag börjat lyssna på julmusik idag. Det var på tiden! Jag brukar annars börja i oktober. Tori Amos fick stå för inspirationen idag.

Jul, eller va?

Så här ser det ut på vårt bord i kväll. Total julstämning. Tänk vad en blomma kan göra! Jag är så glad över att amaryllisen bestämde sig för att blomma om ur löken som jag hade sparat sedan i julas. Jag kanske ska leta fram lite julmusik på Spotify... Nja, nej förresten. Jag får nog vänta till oktober i alla fall.