måndag 13 juni 2011

Hanö.

Förra veckan sjöng vi ungdomens lov och jag och min lillasyster (festföremålet självt, hon tog studenten) kunde konstatera att jag är lika gammal nu som min mamma var då jag tog studenten. Djupt...

Efter stor fest och härliga minnen åkte jag, mamma och några av systrarna till Hanö. Vi hade det så mysigt! (Är jag månne en så kallad Mysmamma som man kan läsa om i det nya numret av Mama?)

Nybakad student

Här är den nybakade studenten, tjejen vars goda studieresultat vi firade.


Jag själv med vinden i håret.


På Hanö kan man hitta Bönsäcken. Det är en stenbrygga i ständig förändring. Stenarna flyttar fram och tillbaka med hjälp av vatten och vind. Sägnen säger att Jättekvinnan som bodde på ön hade plockat stenar som hon skulle lägga som en bro till fastlandet för att komma till sin älskade. Hon snubblade och alla stenar föll ur förklädet. Vips, så var Bönsäcken på plats!


Här sitter alla utom jag och tittar ut över vattnet, bönsäcken och fastlandet. Här ser alla rätt normala ut, till skillnad från...

Japp, vi har roligt tillsammans!

... här. Vi hade väldigt roligt tillsammans!


Två av mina fina småsystrar.


Och här är en till med i rutan.

På fotosafari

A. Jag gjorde henne mörkrädd för ungefär trettio år sedan. Hur ska jag fixa det? Betala en bra KBT-terapeut? Haha!

Engelska kyrkogården

Lite mörkrädda blev vi nog alla då vi besökte Engelska Kyrkogården på ön. Man fick känslan av svensk deckarlitteratur då den är som bäst (Johan Theorin, kanske) och vi bestämde oss för att Någon måste skriva en spännande deckarserie som utspelar sig just här.

Korset

Det vackra träkorset är rest till minne av de engelska sjömän som dog då de var i tjänst i flottan som var stationerad här 1810-1812.

Gammal järngrind

I kvällsljuset tog vi en promenad. Vi hittade några riktiga guldkorn. Den här grinden, till exempel.


Visst ser det idylliskt ut?

Kvällsljus

Med stativ och ett bättre objektiv hade jag kunnat fånga den magiska känslan bättre, men ni får kanske en hum om hur det var den här kvällen.


Ett mäktigt skådespel utspelades mitt framför våra ögon. Magiskt!


I hamnen hörde vi prat och skratt från de många tyskar som satt i sina fina båtar. Det fanns nog en och annan svensk också, men de flesta flaggade rött, svart och gult.



Mamma trodde att vi skulle ta en fiskebåt tillbaka till Nogersund. Jag är glad att vi slapp.

Borta bra, men hemma bäst. Nu får jag umgås med make och son ett par dagar innan döttrarna kommer tillbaka från olika håll i världen.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Ja habt Ihr denn auch den kleinen Drachen im Felsen gefunden??? Schreibt eine, die vor Jahren einmal lange danach gesucht hat ...

Aniika sa...

Vilka fiiiina kort! TACK för bästa helgen på lääänge. Kram

Sockergrynet sa...

Ljuvligt! <3

Pierre BOYER sa...

Nice family walk...
Greetings from France,

Pierre

Annette sa...

Vilka härliga, härliga bilder..! Får lust att resa iväg igen :)