Intryck.

I går var jag på en föreläsning om hormoner. Oj! Det var så mycket information och förklaringar på saker jag anat, men inte riktigt haft kunskap om. Det trillade ner den ena polletten efter den andra. Aha-stunderna avlöste varandra och jag satt och tänkte på nära, kära och bekanta som skulle kunna få medicinsk lindring av ett naturligt progesterontillskott. Benskörhet, klimakteriebesvär och kärlkramp skulle kunna vara ett minne blott för en massa kvinnor. Bröstcancer, livmodercancer och diverse andra tumörsjukdomar också.

Läs följande artikel. Allt handlar om naturligt progesteron. Det går att köpa, men läkare får inte skriva ut här i Sverige. Läkemedelsindustrin, den gamle boven, gör så många stackars människor sjuka när de förväntar sig den motsatta effekten. Sömntabletter, syntetiska hormoner, kalktillskott och allt vad det är gör människor sjuka, inte friska. Ibland får de hjälp för stunden, men i långa loppet kan de hamna i en cykel som gör dem sämre och sämre. (Tänk huvudvärk - dölj symptomen med tabletter - bli förgiftad/beroende - få huvudvärk - till slut lindrar inte heller medicinen.)

Att forskare har läkemedelsindustrins ekonomiska intressen främst gör kanske en del förvånade. (Varifrån kommer anslagen?) I Sverige är vi så snälla och tror oftast gott om Staten, läkare och allt vad det är. De vill oss ju gott! Det är därför de bestämmer hur vi ska tycka och tänka och hur vi ska leva våra liv. (Så här trodde jag själv länge, länge. Att ha insett att det här inte är verkligheten är både jobbigt och inspirerande!)

Min uppmaning till er idag är därför följande:

ät vettigt (en balanserad kost, ingen färdigmat, gör din egen glass och dina egna kakor så du slipper transfetter, håll tillbaka på det vita sockret och det vita mjölet...)

motionera (intervallträning som får upp flåset)

se till att din kropp har rätt nivåer av de naturliga ämnen vi består av

var skeptisk till syntetiska mediciner

Tag gjord av You Do-produkter. Gillar speciellt de fina kartongklockorna med riktiga metallvisare!

Vill du bli en vinnare?

Jill ger alla scrappare chansen att vinna ett presentkort på $25 hos A Million Little Things! Ila över till bloggen för att se vad du behöver göra.

Vilken dag!

Äntligen sol och värme, i alla fall i några timmar.

Apropå det förra inlägget... Ett av alla mina intressen har varit att sy med lapptäckesteknik. Jag har mest sytt små enkla, vadderade lapptäcken, men jag kan alla möjliga tekniker och vet teoretiskt hur man ska kunna lösa både det ena och det andra problemet. Med tanke på att jag tänkte söka beklädnadsteknisk linje på gymnasiet eftersom mitt stora intresse i nian var sömnad och mönsterkonstruktion vet jag knappt om jag vill fortsätta den här berättelsen.

I dag var det avskedsmiddag ute i Stora Skuggan (i Liljanskogen vid Stockholms Universitet) för alla studenter som varit här den här terminen genom the Swedish Program. Jag, maken och minstingen åkte dit. Innan dess hade jag inspirerad av gårdagens vinst iordningställt en liten korg med svenska godsaker eftersom vår student Zach är så intresserad av, och duktig på, mat. Hans korg fylldes med gott knäckebröd, en massa olika chokladkakor (Marabou) och lite annat mumsigt. Allt var förberett i god tid, men två timmar innan vi skulle åka kom jag på att jag absolut skulle sy en grytlapp som också skulle läggas i korgen. Den skulle vara i lapptäcksteknik och motivet skulle så klart vara svenska flaggan. Sagt och gjort. Jag rotade fram några passande tyger, vadd och skärhjälpmedel. Sedan kom jag in i något slags lapptäckesrus.

Jag följde inte en enda av mina egna lapptäcksregler. Jo förresten, jag pressade faktiskt isär sömsmånerna efter varje söm. Allt jag genom böcker och erfarenhet en gång för länge sedan lärde mig verkade ha flugit sin kos för att återkomma lagom till att grytlappen nästan var klar. Vill ni ha tips på vad man kan göra för att verkligen få till det då det gäller lapptäcksteknik?

-lätta på pressarfotstrycket

-se till att ha lite extra sömsmån runtom (det är lättare att klippa bort än att sätta tillbaka)

-skär snedremsor på snedden (det finns en orsak till hur namnet en gång bestämdes)

-fixa tråd ton i ton när du ska kvilta

Nu kommer jag inte på något annat, men om ni lovar att fnissa lika mycket som jag gjorde då mitt praktverk var färdigt ska ni nu få se på resultatet.

Grytlappen blev i alla fall tjock och härlig, så den kanske faktiskt kommer att funka som hjälpmedel i Zachs studentkök! Han verkade uppriktigt tacksam och glad. Tur det, för i morgon ska jag och S ta honom på en tur runt Storkyrkan. Jag vet inte om jag hade tagit med honom om han hade verkat tjurig... Hahaha! Vi får väl se om vi träffar någon kunglighet då vi kollar på vad de egentligen fixade till under bröllopsrenoveringen. Jag tvivlar av någon konstig anledning. Det gör inte S! Hon ska minsann nosa reda på några riktiga kändisar i morgon.

Scrappa, scrappa...

Jag har hunnit och haft lust att scrappa mycket idag. Ett gäng pyssliga damer engagerade i Allt om Scraps forum håller i en aktivitet som heter "bloghop". Man hoppar helt enkelt omkring bland olika scrapbloggar för att hämta inspiration och delta i olika utmaningar. (Håller på till den 30/5.)

Lilo bjuder på en skiss av duktiga Moma. Jag kan inte scrappa på det romantiska sätt som Moma behärskar till fullo, men jag kan tolka på mitt eget vis. Då blir det så här! (Den lilla busken skar jag ut med skalpell på frihand. Blev så nöjd med den att jag använde både positiv och negativ.) Fotot var framkallat utan bildbehandling, och eftersom det togs utan blixt fick det en väldigt konstig ton. Inte bryr jag mig om det. Jag har lovat mig själv att verkligen scrappa om sådant jag vill komma ihåg och det här är precis en sådan grej.

Leamons skiss passar min stil perfekt. Det blev till att scrappa om något som pågår här hemma sedan en tid tillbaka, en spännande process som vi går igenom i familjen.

Lite rester har jag både här och där. Eftersom jag har lovat mig själv att försöka vara nyskapande med gamla grejer (nåja, det går väl "sådär") plockade jag fram en gnuggis från ett gammalt KI-ark, en gnuggis från Fancy Pants och så en halvny pratbubbla som jag fick utan förpackning för ett tag sedan. Bokstäverna är klippta på frihand och ifyllda med lite glitterlim.

Lite fler rester som låg på bordet. Stämpeln är från ett riktigt favoritark med clear stamps, men vem är tillverkaren? Någon som vet?

Ja, men det var väl allt. Jag fortsätter scrappa efter utmaningarna i bloggarna som jag nämnde. Hoppa på ni också, eller snarare hoppa med!

National Scrapbooking Day.

Idag är det (inter)nationella scrapdagen. Jag har laddat upp framför pysselbordet, så får vi se om det blir något gjort. Ha en fin lördag!

Den 30 april 1969...

... gifte sig mina föräldrar. Grattis! Tiden går. Det gäller att ta den tillvara och fånga de små stunderna, eller hur? Jag hoppas att ni alla får en fin Valborg.

I morgon är det förresten NSD, alltså National Scrapbooking Day. Det finns roliga aktiviteter överallt på nätet för er som är pysselsugna. Vi får väl se om jag orkar dra fram lite kreativitet. Rebekah kommer att lägga upp en utmaning i A Million Little Things blogg, i Allt Om Scraps forum har jag läst om en rolig aktivitet som håller på under hela maj månad ("blog hop") och googlar man på NSD och scrapbooking får man en massa roliga tips.

Inspirerad.

Jag kom hem sent, vid 22, och satte mig nästan genast vid skrivbordet. Nu har jag hunnit göra en layout till Swe, ett födelsedagskort till barnens kusin och så den här layouten som är bara till och om mig. Underbart.

Jag älskar att känna hur allt bara faller på plats. Jag är ingen annan. Jag har mitt eget uttryckssätt och skriver för mig själv. Jag vet att jag kan göra det för någon annan också.

Musik. I kväll en blandning av tv-musik, Lisa Nilsson, Kent, Bo Kaspers Orkester, Chess, George Michael och The Police. Jag vet. Min musiksmak är spretig. Och jag gillar inte Kings of Leon.

Jag har scrappat.

Det har till och med blivit en hel del den här veckan. Jag kollade in vad Scrapbooking mm vill ha in till sitt septembernummer och pysslade ihop flera layouter. Inspiration och motivation har varit svårt att hitta under ganska lång tid, så jag har njutit av känslan att bara låta pysselfingrarna dansa över skrivbordet! När framkallade jag sist några foton? Kommer inte ihåg. Vår skrivare funkar inte heller och har inte gjort på flera månader, så jag kan inte skriva ut något själv. Nu fick det duga med fotografier som legat i mappen länge. Det är mest allmänna foton som jag hade tänkt använda vid demonstrationer, men om man ser dem varje gång man letar efter något att scrappa förlorar de liksom sin charm. Har ni också upplevt det?

Hur som helst höll Elizabeth i en skissutmaning i AMLT:s blogg idag och till den fixade jag också en sida. Så här blev den. Jag har inte direkt uppdaterat mitt scrapmaterial, men det känns härligt att kunna leta efter färger och känslor då jag ska plocka ihop det jag vill använda till en sida istället för att använda material bara för att det är nytt. Fast nog känner jag att jag skulle vilja uppdatera mitt lilla förråd med vit och svart kartong i letter-storlek. För att lösa problemet med att inte ha någon vit kartong till fotomattor använder jag mig av fula, mönstrade pappers baksidor. Funkar ausgezeichnet!