lördag 13 juni 2009

Ridläger.

Jag växte upp med flera katter, kaniner, höns och en och annan get. Kattkärleken tog jag med mig och efter många års övertalande av maken kom så Milla till vår familj för snart två år sedan. De två äldsta barnen gillar djur, men inte överdrivet. Den yngsta dottern däremot, hon älskar djur över allt på jorden... Hon är den enda som får göra vad hon vill med katten. Hon stannar och gosar med bekantas hundar när de går förbi. Hon drömmer om att bli veterinär eller kanske ha ett hunddagis när hon blir stor.

På måndag ska S få göra något otroligt spännande. Då börjar nämligen ridlägret som hon har sett fram emot i flera månader. Hon tar inte ridlektioner, men har fått rida på gården där ridlägret ska vara några gånger. Det här är så roligt att hon inte brydde sig om att storasyster inte ville följa med. (Storasyster hade gääärna velat följa med på lägret om det bara inte hade varit för hästarna. Haha!) Själv undrar jag hur tiden kunde gå så fort? Det var nyss den lilla grodan låg på min mage och jag snusade henne i nacken. Nu ska hon vara borta från mig fyra dagar på raken och jag gissar att hon faktiskt knappt kommer att märka att jag inte är där.

2 kommentarer:

ylva sa...

nu blir jag avundsjuk *lol*. jag red massor som barn, men fick aldrig åka på ridläger minsann.... fick läsa "min häst" och drömma istället.

mindre avundsjuk på regnet emellertid (och inte böteslappen heller, vilken otur... fast det lät ju mysigt sedan ;) ). hoppas att det slutar snart!

vilken vacker och somrig bukett ni hade plockat :). och korten blev ju så fina! tycker att det låter bra också, med lite mera mindfulness ;).

kram kram,

Vivarcita sa...

Mysigt med ridläger!