Djurgården, Vasamuséet, en solig fredag i februari. Maken "offrar" lunchen för att ha tid att umgås med oss andra. (Tur att han kom, för annars hade jag fortfarande stått kvar och väntat på parkeringsplats...)
Maken vill bli lärare. Synd att det är så dåligt betalt, för han är en riktig toppenpedagog. Här sitter han och berättar något spännande för dottern som alltid har tusen frågor. Någon gång ska hon få användning för alla de där svaren hon får, för hon har ett minne som slår det mesta.
Familjen Håkansson har ett uttryck som används ofta då någon familjemedlem befinner sig långt borta, gärna med hemlängtan, och alla andra är samlade och har trevligt tillsammans. Det här är till den som nu känner sig träffad:
"Här sitter vi vid dukat bord!"
Som min syster sa: "Det är så här livet ska vara! Man är med sin familj och sina vänner och äter gott. Bättre kan det inte bli!" Det är så mysigt att vara flera som lagar mat tillsammans och när man dessutom har tid att sitta ner tillsammans för att njuta av slutresultatet är det ännu bättre. (E:s guacamole var grym! 5 mogna Euroshopper-avocadosar eller hur man nu säger i plural, 2 msk ICA-salsa medium, ca 150 g creme fraiche, saften från 1/2 lime och lite salt.)
Trevlig helg!
2 kommentarer:
Åh jag vill oxå vara med vid dukat bord. Men det är bara tre veckor tills vi ses allihop. Kram.
AAAAvundsjuk jag ar sa aaaavundsjuk. Men snart sitter jag ocksa med. Kom igen livet!!
Skicka en kommentar