onsdag 31 december 2008

Bloggens framtid

Jag står (återigen) inför valet att lägga ner bloggen, fortsätta som vanligt eller satsa mer. Bloggandet började som ett sätt att visa scrapalster. Med det senaste årets scrapdal känns det som att det blivit lite scrap och mycket "pladder" istället. Ni som läser bloggen är rätt många även om det bara är ett fåtal som gör sig kända i kommentarerna. (Familjemedlemmar, vänner, bekanta, scrappare, arbetskamrater, totala främlingar...) Det gör till exempel att min make tycker att det känns som att jag viker ut familjen. Jag förstår honom! Ett lösenord till bloggen kanske inte är så dumt ändå. Som det nu är känns det ibland lite skumt då någon säger "jag läste i din blogg..." eller "jag läste i Monicas blogg..." fast jag inte hade en aning om att den personen ens visste om att jag bloggar.

Ni får gärna hjälpa mig med tips och idéer då det gäller detta dilemma!

19 kommentarer:

Tina J sa...

Hej min sköna böna - studsade in för att önska dig ett Gott Nytt år (nästa gång vi träffas är det 2009!) men blir ju alldeles förskräckt av att du tänker i de banorna!

Jag hoppas du inte gör så... Då skulle jag bli ledsen - men du kan ju lägga om hur du skriver om det är så att det känns för "naket" i bland. Skriv om ytligare saker när det gäller familjen tex. Annars tycker jag faktiskt du har det på en bra nivå, du tar ju upp fina, glada saker som man mår bra av att läsa. :-)

Jag tror du kommer på en bra lösning när du funderat lite vännen!

Gott Nytt År på dig! I morgon åker släkten hem och då har jag tid att skriva ett mail (har haft fullt upp), så du får kika i inboxen! :-)

Kram!

annika5064 sa...

Nej,nej,nej inte lägga ner! Även om jag inte kommenterar så ofta är din blogg en av mina favoriter! För att inte känna press på att blogga, kanske du kan nöja dig med att uppdatera med foton och scrap; skippa mer privata saker om maken känner sig uthängd. Jag har själv valt att inte ge så mycket skriven info om oss som familj, men foton och scrap lämnar ju förstås också ut en del...

Svårt att hitta en bra balans, kanske...hoppas du fortsätter i alla fall och du, ett riktigt Gott Nytt År till dig och dina! Kram
Annika

Ps Dina layouter är helt underbara!

Annelie Maddock sa...

Forstar hur Du tanker... Sjalv har jag en scrapblogg och en mer personlig, och det funkar for mig. Min personliga ar inte heller losenordsskyddad, men det ar valdigt fa som hittar dit! :) Lycka till m Ditt beslut, det ar svart...

GOTT NYTT AR fr NZ (dar klockan nu ar 3.25 am 1/1/09 och jag borde sova!)

Augusti_73 sa...

Gott nytt år till dig och din familj! Du måste följa ditt hjärta, men jag kommer att sakna dig om du slutar blogga.
kram,
/A

Evelina sa...

Ett välsignat nytt år önskar jag dig och din familj! Jag hoppas såklart på en fortsättning på bloggandet men tycker absolut du ska göra det som känns bäst i hjärteroten.
Stor och varm nyårskram!
Evelina

webmosterhelene sa...

Förstår ditt dilemma, har tänkt samma tanke själv ibland. Men jag fortsätter blogga på, men lämnar inte ut så mkt information... Tycker inte jag du heller gör... Men visst får man kommentarer som "Jag läste på din blogg..." Men det har inte gjort nåt att andra läst om mina amningsproblem eller sånt, det finns så mkt som händer som jag inte skriver ut :-)

Hoppas du fortsätter blogga!

Kram och gott nytt år!

Fläskdansen sa...

Jag har själv funderat över exakt samma sak, men inte kunnat bestämma mig.

Varje gång jag har ett problem eller ett dilemma, så avvaktar jag. Låter bli att ta några beslut så länge jag inte är säker.

Ett ska du veta, och det är att din blogg är mycket glädjande och vacker och vilsam. Det vore verkligen synd om den försvann.

Men jag förstår behovet av vara privat också, så det är inte lätt.

Hoppas du hittar den väg som känns bäst! Kram och Gott Nytt År!

Myamia sa...

Gott nytt år till dig och din familj, tack för all kreativitet du bjuder på!

jag brottas med samma tankar... jag gillar din blogg massa, så jag vill att du ska fortsätta :)

kram mya

Marie sa...

Naturligtvis ska du följa ditt hjärtat och göra det som är bäst... ett lösenord kan vara lösningen för det mer personliga. Kanske du skulle byta blogg där du kan välja att lösenordskydda vissa inlägg?!

Jag hoppas du är kvar och bloggar i någon form, för jag uppskattar dig och din blogg!!

Många kramar och Gott nytt år!!

Inger sa...

Hej Gumman! Jag är ju ingen kändis så jag har inget problem med stalkers i mitt liv och har inte behövt göra nåt för att skydda min blogg. Jag får tjata på min familj för att dom ska komma ihåg att titta på den. Det kan ju bero på att jag inte bloggar så aktivt eller att den inte är direkt kreativ. Jag hoppas att du inte lägger ner bloggandet, utan kan lösa det på nåt sätt. (Gubbarna ska alltid vara så privata, vad är det för roligt med det?)

badanka sa...

Förstår!
men tycker du ska fortsätta:-D för ja läser varje dag!
Å du kommer bli så saknad....

Stor kram och gott nytt år på er.

Gunilla|uniquelyme sa...

Men lägg inte ner! Tycker din blogg är så trevlig att titta in i.

Jag brottas med samma tankar ibland, men blurrar samtidigt inte layouter och sådant så mycket går ju att lista ut ändå. Mitt namn är dessutom ovanligt. Brukar fråga min man vad han tycker ibland, men han tycker inte det är någon fara, att jag kan fortsätta. Kommentarer om bloggen får jag också från vänner, familj och kollegor. Samtidigt är jag så dålig på att använda telefonen att på det viset får de ju i alla fall reda på lite om vad som händer.

Anna sa...

Jättesvårt. Jag började blogga för att våra familjer skulle kunna vara med och se hur barnen utvecklades och har det nu när vi är utomlands. Speciellt deras farmor som är sjuk och inte har möjlighet att komma ner. Lättare på något sätt att skriva till alla på samma gång. Men det är kluvet, hur mycket ska man lämna ut? Själv skriver jag bara om positiva saker. Ville inte skriva om att min mormor gick bort, känns för privat. Samtidigt vill man inte att det ska bli opersonligt. Min släkt vill hur som helst mest se kort. Inbillar mig på något sätt att det bara är människor som vill mig väl som läser. Din blogg är jättekul att läsa, du har alltid så fina bilder av sverige. Du möter ju människor som läser din blogg, det gör aldrig jag. Hoppas du fortsätter att blogga! Ola och Camilla kommer snart ner utan barn, ska bli jättekul. Hälsa familjen! Anna

Maria sa...

Självfallet så ska du göra det som känns rätt för dig och din familj. Jag för min del skulle sakna dig jättemycket om du slutade blogga. Mitt råd till dig är att du ska följa ditt hjärta.

Många varma kramar

Maria

MiaMaria sa...

Gott Nytt År!

Förstår dina tankar, har själv funderat på hur mycket man vågar skriva på nätet. För min del har det blivit att jag skriver ganska allmänt och inte visar upp allt. Tycker inte du skriver för mycket alls, så jag hoppas att din blogg kommer att finnas kvar :)

*kram*

Lindzi sa...

Hej hej! Jag försöker hålla min lindzi-blogg till scrap och annat pyssel. Det privata med foton på barnen etc kör vi i blogg med lösenord till bara våra nära och kära. Då bestämmer man själv. Rekommenderas!

PERNILLA sa...

nej, sluta inte. men det är ett dilemma med hur mycket man ska skriva..

gott nytt 2009!

Fiffi sa...

Förstår hur du känner! Tycker du det känns jobbigt så kör med lösenordsskyddat ett tag och känn efter, men jag tycker definitivt att du ska ha den kvar! Du skriver alltid så bra och positivt, man får en gladkick av att titta in här hos dig! Pyss o kram, snart ses vi! :)

ylva sa...

förstår så väl för sådär känner jag själv nästan jämt. tycker att det är så svårt att hitta en balans som jag känner mig trygg och nöjd med. jag har (uppenbarligen ;) ) inga goda råd till dig, men av rent egoistiska skäl hoppas jag att du fortsätter och att jag kan få läsa mer även om du bestämmer dig för att låsa den :). för du vet väl att jag är här allt som oftast?

gott nytt år och kram!