I morse steg vi upp hela tio minuter tidigare än vanligt, kl. 6.00, för att hinna gratulera vår minsta gosprick. Det är visst viktigt att vara liten.
Mamma: "Tänk att du har hunnit bli så stor som åtta år!!!"
Sara: "Jo, men jag är fortfarande minst!" (Och så fick jag värsta pussen på kinden.)
Idag fick jag ett sådant fantastiskt mejl som jag faktiskt har skrivit ut och hängt upp för kommande tråkdagar. Tänk hur några ord kan lyfta en människa flera meter över marken! Jag måste bli bättre på att tala om för andra hur bra de är och hur mycket jag uppskattar dem. Om något sådant kan hjälpa mig måste det väl kunna hjälpa andra också?
Min kollega CG (både snäll och trevlig) var här hemma och fikade och lagom till han skulle gå kom Snickarmicke tillbaka. Det var visst dags att fixa köksgolvet. Jättekul och roligt och fantastiskt! (Och jag ska inte bekymra mig om hur jag ska fixa med födelsedagsmaten som ska vara klar kl. 17. Det löser sig.)
Vem tror att vårt hus blir riktigt färdigt till jul?
3 kommentarer:
men grattis till stora minsta tjejen! och jag tror absolut att huset blir färdigt till jul, någon rättvisa måste det ju finnas... annars ville jag bara säga att varje gång jag läser här så blir jag så glad för jag får alltid intrycket av att du gör så mycket för andra; bryr dig och hjälper till. vi brukade också ta hand om utbytesstudenter förr, det är roligt :).
och så tycke rjag att du har fina luckor ;).
kram kram,
Grattis till lilltjejen! :D
Vilken bra dag att fylla år på, nästan lika bra som att fylla år igår ;)
Kram Kicki
Tänk vad tiden går, det är en stor sessa du har!
Kram
Skicka en kommentar