torsdag 5 mars 2009

Bara ett till...

Jag har bara så mycket tankar som vill ut! Igår tittade jag på Kvällsöppet på fyran. Kvällens frågeställning rörde sig om huruvida prostitution är ett yrke eller ej. Idéhistorikern Susanne Dodillet har skrivit boken "Är sex ett jobb?" och det var hon som var först ut i programmet. Ibland skäms jag för att vara kvinna. Missförstå mig inte, jag älskar att vara kvinna. Jag bejakar min kvinnlighet, jag njuter av mina egenskaper och känner mig inte speciellt förtryckt. När jag tittade på det där programmet skämdes jag emellertid. Där satt diverse olika feminister och kastade paj på varandra.

Jag har börjat ifrågasätta feministrörelsen och det är inte bra. Fantastiska kvinnor har slagits, och slåss fortfarande, för jämställdhet med männen. En person - en röst. Lika lön för lika arbete.

Ifrågasättandet rör sig det som jag knappt orkar tänka på. Maktstrukturer. Misshandel. (Varför får man inte prata om att det misshandlas också i samkönade relationer?) Genus. (Jag ser rött då jag tänker på vilka idiotier de lär ut på lärarhögskolan!!! Vem tror att om alla pojkar tar på sig balettkläder och alla tjejer tar över hockeyklubborna så kommer världen äntligen att bli "rättvis"? Jodå, på mina barns skola har de sådana dagar då alla ska klä sig och agera som det andra könet. Det gäller ju att påverka de hemska pojkarna då de fortfarande är påverkbara.) Jag hävdar att män och kvinnor är olika, men att vi har samma värde. Vi kvinnor är inte mer värda än männen, men vi är olika.

Den dagen någon på riktigt kan säga att man kan lyckas med "allt" vill jag höra hur det är möjligt. Tills dess är jag nöjd med att sitta i den så kallade kvinnofällan. Jag arbetar deltid, har tid och lust att vara med mina barn och hoppas att jag då de inte längre behöver skjutsas, förhöras, kramas, snytas eller uppfostras inte har glömt bort mig själv.

7 kommentarer:

Zarah sa...

Läste nyligen ett reportage i Illustrerad Vetenskap om exakt hur olika mäns och kvinnors hjärnor egentligen är. Inget flum alltså utan äkta, påtagliga, vetenskapliga och medicinska, fysiska och oerhört verkliga skillnader.
Det var rätt fascinerande!

Själv tror jag att vissa feminister och vissa feministrörelser gör mer skada än nytta för jämställdhet. (Jämlikhet strävar jag inte efter. Vi är och förblir ju olika.) ...därför kallar jag mig inte feminist.
Jag vill inte att kvinnor ska förtrycka män, heller - eller få fördelar som kvotering etc.
Jag är humanist. Jag anser att alla människor ska ha samma chanser, rättigheter och också skyldigheter. Oavsett kön, åsikter etc.

Hoppla - det blev en roman. Du triggar min hjärna! :D

Helen sa...

Jag tycker också att debatten kan bli snedvriden ibland. Håller också med om att vi är olika men har lika stort människovärden och att lika arbete ska ge lika lön sedan måste man få vara olika.

Miaa sa...

Jag tycker man ska se till individen och inte könet. Jag är förskollärare och vi som arbetar på förskola/skola har ett stort ansvar när det gäller att påvisa allas lika värde, vare sej man är tjej eller kille. Att byta ut ordet "dockvrå" till "lägenhet" är inte att göra könen jämställda, utan att, som sagt se till varje individs intressen och egenskaper är det bästa, anser jag. Att "tvinga" en tjej att leka med bilar, när hon hellre vill leka med dockor är precis samma sak som att "tvinga" en kille att leka med bilar fast han skulle välja dockor... Det är inställningen man har gent emot alla olika människor som är det viktiga, inte hur man ser på dom olika könen.
Detta anser jag.
Tänk när jag var jämställdhetsansvarig, på jobbet, för några år sedan, och jag talade om vad jag tyckte, blev det ramaskri hos feministerna! Nä, inte kan man erbjuda en pojke att leka med bilar, trots att han oftast valde dockvrån...
Huvudsaken är ju att vi hjälps åt att uppfostra våra barn till starka, glada och omtänksamma människor vare sej man är flicka eller pojke!
Kramar Miaa

MiaMaria sa...

Håller med er alla!

Mysmasken sa...

Intressant, intressant. Jag tycker nog som du, vi är och förblir olika, och jag vill ha det så.
Lika lön för lika arbete är väl bra, men man måste inse att vi har olika roller. Män kan göra saker vi kvinnor inte kan, och tvärtom. Se bara på de fysiska skillnaderna.

Kalla mig gammaldags, men jag tycker det är skönt att Greg automatiskt tar spaden och går och skottar snö och inte förväntar sig att jag ska göra det. Visst, ibland gör jag det också, men han tycker att det är mansgöra. Han är ju byggd annorlunda, han är större och har större muskler.

På samma sätt kommer han aldrig få känna känslan och närheten av att föda barn, eftersom det är kvinnogöra.

Jag tror att ju mer jämlika vi försöker bli, desto olyckligare blir folk. Eller så är det all teknik som gör folk olyckliga. Jag vet inte.
Men nog känns det som att folk var lyckligare för 75 år sedan. Mor såg efter familjen och far fixade så att de hade mat på bordet. Barnen lekte med det som fanns och såg glädje i en bondgård gjord av kottar.

Nu ska det skjutsas hit och dit till olika aktiviteter, det konsumeras, konsumeras och konsumeras lite till. Men inte tusan blir vi lyckligare av det?
Eller?

Sylvia sa...

Åhhh, va roligt att man inte är ensam om dessa uppfattningar ni, liksom jag har! Så skönt att höra att det finns människor i skolvärlden som faktiskt har sunt förnuft! Vissa saker KAN man bara inte ändra på hur mycket man än vill! Man ska nog låta barnen sköta sin könsrollstillkommelse på sitt sätt, utan för stor inblandning av politiska uppfattningar, för det är ju mycket det allt handlar om. Kvinnorna skulle ju på 50-talet börja jobba ihop sin del av skatteintäkterna till staten. Därför såg man till att det blev fult/oansvarigt/dumt att sköta barn och hem. Man drar ju inte in skatt hemma, som vi alla vet. Nu har vi ju sett att det inte funkar att strunta i barnen, eller hemmet.

Jag tror inte att man ska göra för stor sak av könsrolleri. Vilken rollen än är, så får man inte se bort ifrån att de flesta har en medfödd önskan om att leka både sk. flickiga och pojkiga lekar. Ibland vill pojkarna sköta om dockor/djur och ibland vill de tokbusa eller kriga! Det är inget som helst fel med det, det som blir fel är när någon vuxen försöker förklara och sätta ord på sådana lekar och vad den leken visar och får för resultat/konsekvenser. Om man talar om för en pojke att det är fult att spänna musklerna, eller att alla flickor gillar att spela fotboll så lägger man sig i för mycket. Det naturliga resultat dessa olika lekar får är att man ibland har behov av det ena och ibland det andra. Och det resulterar i att barnen får fullt utlopp för sina behov och därigenom blir trygga i sina roller som människor. Hade det varit meningen att vi skulle vara sam-könade och likadana för att överleva på den här jorden, så hade väl skaparen eller evolutionen för den som vill, sett till att vi varit just det. svårare än så är det inte! :)
Oj stackare som har läst ända hit... :) Kram och tack för ordet!

annika5064 sa...

Ah, bra skrivet!

Jag arbetar också deltid; vi har kommit överens om det, jag och min gube, för det känns viktigt för oss att vara närvarande för sonen. Och vet du, det beslutet har vi tagit alldeles själva! Utan att någon jämställdhetsminister fått säga något om det!!!

Jag kommer aldrig någonsin att tjäna de pengarna som mannen gör och jag är helt enkelt mycket bättre på att sköta markservicen! Men det viktigaste är nog ändå att jag gillar mitt liv och våra val, kvinnofälla eller inte...kram på dig
Annika