Som sagt, så snyggt ser det inte ut med det grå bakom korten, men det får duga. Ett kort jag gjorde i början av den här serien handlade om "livets frukt" som alltså var mina barn. Det här kortet handlar om barn i allmänhet, men jag var tvungen att lägga till mina egna små gullpluttar också. Jag har alltid gillat barn, passat barn och plockat upp barn var jag än varit. Det var också anledningen till att jag blev 1-7-lärare. Jag trodde nog att jag skulle arbeta med yngre barn, men det visade sig att jag faktiskt tyckte det var roligare att vara med de "odrägliga" tonåringarna på högstadiet.
4 kommentarer:
båda korten är hur snygga som helst och det är din hadnritade fjärilskudde också :). hur i allsindar lyckades du med det?
och dammet är en förbannelse... fattar inte heller var ifrån det kommer :(.
skönt att det är fler än jag också ;). känner mig alltid som jag framstår som så lat för att jag längtar efter att vila lite då och då *lol*.
kram kram,
Så sant, så sant....vad vore livet utan ungar?! =) Tokgillar din text, livet med barn är inte BARA en dans på rosor....fast oftast! =)
Kram!
Ungarna gör livet värt att leva. Vad skulle jag göra utan mina små busungar.
Som vanligt helt underbara kort. Jag avundas din handstil.
Kram
Maria
ljuvligt kort!
Skicka en kommentar