Först är det några som verkligen inte kan klara sig själva. Några som har det bättre ställt hjälper dem så de kan överleva (mer eller mindre). Sedan kommer man på att hjälpen ska organiseras så det blir lättare för de behövande. Då kommer man på ännu fler specialbehov och fler som behöver hjälp. Behoven ökar och med dem pengarna som ska delas ut (och naturligtvis tas någon annanstans ifrån). Så fort det finns ett system som det här finns det människor som kommer på att de också "har rätt" att få ta del av dessa pengar.
Jag har väl haft otur, men allt för många omkring mig (lyckligtvis inte i min omedelbara närhet) har utnyttjat systemet. Jag har också sett hur fantastiskt det kan fungera då man verkligen hamnar i svårigheter. Därför blir jag så ARG då jag läser det här. Inte riktigt lika arg, men nästan, blev jag då jag hörde talas om den bidragstagande mamma som hävdade att det var hennes sons rätt att ha en Canada Goose-jacka precis som alla andra. (Ett fall i raden av många då min syster satt ting i länsrätten i Jönköping. Hon orkade inte fortsätta jobba med eländet, utan bytte till tingsrätten på annan ort.)
Ursäkta det här arga inlägget. Dagen började ju så bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar