Tyvärr.

Jag har inte fått in några bidrag till tävlingen, så tyvärr kan jag inte annonsera någon vinnare. En ny tävlingsomgång kommer senare i vår! Det ska nog finnas någon som är värd lite extra uppskattning.

Men oj!

Åh, vilken överraskning jag fick i kväll! En av mina vänner ringde och berättade att hon ska gifta sig på fredag om två veckor och undrade om jag ville hjälpa till med lite pianospel. Japp! Det här bröllopet blir litet och intimt, en vigselceremoni utan någon stor fest. Love is in the air...

Hu!

Jag gillar inte att frysa. Nej, jag gillar det inte alls. Den här vintern har vi eldat i kaminen mest varje dag och jag tror inte jag behövt påminna barnen om att ta på sig underställ och överdragsbyxor en endaste gång. Det finns en del fördelar med kylan och snön.

1. Det blir mycket ljusare ute med allt det vita.

2. Mys framför brasan.

3. Jag väljer att motionscykla för att få upp temperaturen och behöver inte tjata på mig själv över huvud taget.

4. Det är okej att lufsa omkring i lager på lager på lager på lager.

Tja, det finns säkert fler fördelar, men dessa får räcka nu. Jag ska nämligen gosa lite med katten (som inte alls gillar det vita där ute) och sedan ska jag ta en runda på nyss nämnda motionscykel. Jag ska till och med dra på motståndet lite extra så jag får jobba riktigt ordentligt!

Kärlek.

Hjärta livet.

Nostalgi.

Jag har mycket USA i tankarna just nu.

1994 flyttade maken och jag, alldeles nygifta, till Palo Alto söder om San Francisco. K hade fått ett stipendium i ett samarbete mellan KTH och Stanford och jag hade fått tjänstledigt från Broängsskolan i Tumba. Livet lekte och vi hade ett otroligt intensivt och alldeles underbart år tillsammans. Vi fick tipset om Miriam som hyrde ut rum till studenter och vi blev det första paret hon hade tagit emot. Tanken var nog att vi bara skulle stanna ett tag tills vi hittade något bättre, men det visade sig att allt funkade så bra att vi blev kvar hela året. Sedan dess har vi varit tillbaka många gånger och den här platsen på jorden har fått en speciell plats i våra hjärtan.

I går fick vi reda på att en familj som vi kände och umgicks med då har förlorat sin äldste son, 19 år, genom tragiska omständigheter. Bipolaritet och schizofreni hade under det senaste året helt tagit över honom och i helgen tog han sitt liv. Vår kärlek till familjen räcker hela vägen över Atlanten och lite till. De är modiga och starka och har inte hymlat något om vad som har hänt. De har ett stort nätverk med människor som lyfter och stöttar och det värmer i den här svåra upplevelsen.

För tio år sedan åkte vi hem efter nästa USA-äventyr som den här gången utspelades sig under ett par år i Philadelphia. Makens studier tog oss åter igen över Atlanten och den gången hade vi med oss våra två äldsta barn. Vi lärde känna så många fina människor och trots att åren gått och vi spritt oss över hela världen har vi kontakt med flera av dem. Till helgen har några av mina goda vänner tjejträff i Park City. Det känns lite surt att inte kunna vara där, men jag vet att de som träffas kommer att få jätteroligt och att de också är vänliga nog att dela med sig av alla diskussionsämnen (ja, eller skvaller om ni vill).

Kort och scrap.

Den här visades i SWE-bloggen härom dagen. Duktiga Ulrika är det som scrappade layouten vi andra skulle inspireras av.

Idag är det så klart dags för ett nytt inlägg hos Kortskissen. Finfina kort!

Och kom ihåg tävlingen...

En tävling med osjälviskhetstema.

Jag känner för att vara snäll och osjälvisk och givmild. Jag blev så inspirerad av allt jag varit med om idag, så nu vill jag ge vidare. Tävlingar är roliga och ännu roligare blir de med någon utmanande liten knyck. Just en sådan tävling vill jag därför erbjuda er som läser bloggen! Vinsten blir ett må bra-paket med saker som jag själv tycker om.

1. Du tävlar för någon annan. Skicka den bästa motiveringen varför din vän, mamma, granne eller vem det nu är behöver ett uppmuntrande paket till följande adress: fruspara@gmail.com. Sjukdom, arbetslöshet, allmän modfälldhet? Orsaken spelar ingen roll, utan det viktiga är hur väl du talar för din kandidat.

2. Söndagen den 31/1 utser jag en vinnare. Då skickar jag ett mejl till vinnaren för att få reda på namn och adress till den som jag ska skicka paketet till.

3. Sprid ordet! Här har du chansen att verkligen vara osjälvisk och göra något oväntat för någon som är viktig för dig. Vill du inte ge samma möjlighet till någon annan?

Ha en riktigt fin vecka!

Annie.

Om ni någonsin känner er arga, ledsna eller nedstämda i allmänhet tycker jag att ni ska leta upp filmen om Annie. Hela familjen tittade på den idag och jag känner mig alldeles varm!

The sun'll come out tomorrow.
Bet your bottom dollar that tomorrow
there'll be sun!
Just thinkin' about tomorrow
clears away the cobwebs and the sorrow
'til there's none!

When I'm stuck with a day
that's gray, and lonely,
I just stick out my chin
and grin, and say:

Oh, the sun'll come out tomorrow,
so ya gotta hang on 'til tomorrow,
come what may.
Tomorrow!
Tomorrow!
I love ya tomorrow!
You're always a day away!

Formex.

Idag beger jag mig till Formex-mässan. Får jag kanske träffa några av er där? Jag ska till Fiffi och hjälpa till, men inte hos våra gamla arbetsgivare den här gången.

Ett litet kort till.

Fågeln räddade jag från ett julkort förra året och nu fick hon en liten krona och fint papper från My Mind's Eye till sällskap. Ett "bara för att"-kort är väl också bra att ha?

Ett litet kort.

Jag har inte haft något grattiskortlager på länge, så nu har jag bestämt mig för att göra något åt det. Det här fick bli det första.

Hm.

Betänk att du var en sådan som ofta tävlade med slogans i olika tävlingar. Ibland gick det riktigt bra och du hade vunnit både det ena och det andra genom åren. Tänk då att någon ringde och sa att du hade gått till final i en tävling om ett riktigt drömpris. Du fick meddelandet att du skulle vara glad redan nu, för delvinsten till alla finaldeltagare var sex nummer av Kalle Anka och en Kenny Starfighter-dvd... Skulle du

1. bli riktigt, riktigt glad för att du kommit så långt i tävlingen?

2. bli nervös och stirrig och undra om du faktiskt hade chans att vinna hela alltet?

3. bli arg på den som ringde för att hon inte ville, eller kunde, ge besked om hur många finaldeltagare som var i samma sits som du?

4. svimma rätt av?

Jag bara undrar.

Måljeans.

När man står inför ett nytt projekt är det viktigt att visualisera målet. Vad vill jag uppnå på vägen? Hur ska jag ta mig fram? Små delmål är också inspirerande. Dessa jeans är en belöning för mig. Jag struntar gärna i mig själv och ni som känner mig vet att jag lallar omkring i samma kläder år efter år tills de bokstavligen faller sönder. Jag gillar kläder! Jag gillar att se fin ut. Jag gillar däremot inte att stå i provhytter och stirra verkligheten i vitögat.

I går bestämde jag mig för att ta mig i kragen och åka iväg och prova jeans tills jag hittade ett par som satt okej. Jag lovade mig själv att köpa ett par ljusare jeans. Varför ska jag alltid gömma mig i svart? Svart gör ingen mindre i storleken, bara mer, tja, svart.

Efter en runda till Lindex insåg jag att de hade ett "rocktema" och ett tanttema. Tajta jeans med 80-talstvätt får jag inte på mig och vill inte heller ha. Vidare till H&M. Jag får väl passa på och gilla L.O.G.G. innan jag fyller 40. Eller förresten, det tänker jag nog göra sedan också. Jag tog med mig fyra olika modeller in i provhytten och det första paret och jag klickade på en gång! Nu sitter jag här i ett par ganska otantiga jeans och känner mig nästan fin.

Måndagsbetraktelse.

Idag är det måndag igen. Jag älskar måndagar. Allt känns nytt och fräscht igen och jag får chansen att göra den kommande veckan bättre än den som gick. Ute snöar det. Jag känner mig glad över det vita och önskar att våren kommer med buller och bång på en gång när det väl är dags. Under tiden kan det gärna vara ett par minusgrader och just vitt.

När jag kom ner i hallen i morse luktade det kattkiss. Urk. Vår söta Milla har inte kissat fel sedan hon var kattunge och sköter sina toalettbesök med den äran, så jag misstänkte veden eller något av barnens uteplagg som bara knölats ner i facket för mössor och vantar utan att först ha torkats på något lämpligt ställe. Efter en snabb igenomluktning kunde jag konstatera att så inte var fallet. Inget skopar kunde klandras för att stå och lukta megafotsvett och osandet verkade inte heller komma från ytterkläderna. Golvet torkades av med såpa och nu luktar det lite bättre, men inte bra. Vi får väl ställa ut ett doftljus på golvet eller något liknande...

Redigerat: När jag gick ut fick jag förklaringen. Det måste ha varit någon annan katt här och kissat på själva husgrunden. Jag tycker det känns lite väl tidigt för kattungsmakeri, men jag har kanske fel?

Kortskiss no. 1 för 2010.

Jag har ritat några kortskisser som ska tolkas i Kortskissbloggen under de närmaste veckorna. Så här ser kortet ut som jag gjort själv till skissen för den här veckan.

SWE-sida.

Jag är lite dålig på att bidra till SWE-bloggen, men det finns massor av roliga utmaningar att hoppa på! Till dagens inlägg skulle man kombinera tyg, något stansat och symaskinssöm. Sidan som jag gjorde gick inte så bra att scanna p.g.a. att kontrasterna är så stora och snögubbens "pratbubbla" sitter på distanskuddar. Den var i alla fall jätterolig att göra!

AMLT-layouten.

Här är sidan som jag gjorde till AMLT-bloggen härom dagen. I eftermiddags bockade jag av en del småsaker på vardagsgöromålslistan. Härligt att känna energin flöda till lite igen. Fast nu ska jag sova, för nu är energin slut igen.

Sjuk.

Jag steg upp klockan elva och för första gången på tre dagar var jag feberfri. Ner med alla sängkläder i tvättmaskinen och in i duschen. Jag måste komma ihåg att uppskatta min goda hälsa bättre när jag inte är sjuk också.

Det är fredag och sällskap no.1 sitter och jobbar frenetiskt vid sin dator på ett projekt som ska in så fort som möjligt. Sällskap no. 2 sitter vid sitt skrivbord och snörvlar och jobbar på något skolarbete om Elsa Beskow. Jag kanske skulle ta mig i morgonrockskragen och fixa till något att äta till oss alla?

Mitt i natten.

Jag är sjuk. Har haft feber hela dagen och mått allmänt risigt. Tidigare i kväll somnade jag i soffan och vaknade med ett ryck, alldeles genomsvettig, strax efter midnatt. Tänkte då att jag lika gärna kunde lägga upp mina bilder på en febrig onsdag som att inte kunna sova i sängen. Sonen är också sjuk och kommer att vara hemma med mig i morgon. Dessa baciller och virus... Stay out!

Visst är julen utstädad, men nötter är både nyttiga och goda och får gärna stå framme och inbjuda till en liten nötpaus. Stackars alla nötallergiker!

Vi har ingen torktumlare. Det blir en del tvätt att hänga i hushållet. Så fort det går får tvätten torka ute på altanen, men under hela vinterhalvåret står det ofta en torkställning i vardagsrummet där torkprocessen går snabbast.

Levande blommor helt utanför sin naturliga växtzon. Det är lite läckert med kontrasten mellan den vintervita snön och de vackra orchidéblommorna. Utsikt från matbordet.

Den lilla stickängeln är inte många centimeter hög. Jag fick henne av min tyska systers mamma då jag var på besök i Berlin förra året. Hon står på fönsterkarmen vid diskhon och jag blir glad varje gång jag ser henne! Jag och syster A var inne i Erzgebirges butik i Berlin och njöt av alla små pryttlar där.

AMLT-bloggen.

Idag är det jag som har skrivit inlägget i AMLT:s blogg. Lite wonky scannad sida, men det var nog bokstäverna till titeln som var lite för höga.

Huvudsaken.

Vår yngsta dotter har sedan hon var mycket liten haft en förkärlek till att klä ut sig, skoja till det, spexa och bjuda på sig själv. Allt i konstens namn naturligtvis, för till vardags är hon otroligt blyg och har precis lärt sig att titta den hon talar med i ögonen. I morse kom hon skridande med denna hög kepsar och mössor som om det vore den naturligaste sak i världen. Till och med den mycket morgontrötte storebrodern började gapskratta. (Blixten tog bort lite av effekten eftersom man inte riktigt ser de svarta mössorna.)

Vi-butikens apelsiner...

... den här veckan är absolut gudomligt goda! "Bautastora", lagom sötsyrliga och juicedrypande ger de både stora och små i familjen drömblickar. Dessutom utgör de (så länge de varar) ett vackert stilleben i favoritfruktskålen. 8.90 kr/kilogram. Som hittat! I går köpte vi tre stycken för att testa. Idag var vi tillbaka i butiken och köpte två knökfulla påsar för si sådär 45 kronor. Värre saker finns det att slösa pengar på!

En ny dag.

Jag älskar att vakna av mig själv. Idag var klockan 5.56 när jag vaknade med ett ryck och trodde att jag hade försovit mig. Jag satte fram larmet i nio minuter och steg upp kl. 6.05, pigg och glad. Dagen idag är en märklig dag, den är min, eller vad är det nu man säger?

Det finns massor av saker att bocka av på min att göra-lista, så jag börjar i ena änden. När rusningtrafiken klingat av ska jag åka till andra sidan stan, nämligen Upplands Väsby, för att hjälpa makens mormor. Jag tror det blir en avfrostning av frysen idag. Efter det ska jag njuta av det vackra vädret och se till att skicka fotot på kortskisskortet till Lina. Bara det är en bedrift eftersom jag aldrig skickar in de där fotona i tid! (Shame on me...)

Kortskissen på gång igen!

Nästa måndag är det dags för nya, fina kort hos Kortskissen! Kom ihåg att kika in på en inspirationsrunda då. Ännu roligare blir det om du hänger med på utmaningen att skissa efter de skisser som presenteras!

Före och efter.

Tyvärr har jag inget före-fotografi, men jag kan säga att minerna inte var så här glada innan jag tog med mig damerna ut på pulkaåkning i gatlyktans sken. Det var så roligt! Jag hoppas inte att grannarna blev allt för störda av de hysteriska flick- och tantskratten.

Julen har städats ut och vi har fina, vita tulpaner på soffbordet. Fast den stora pappersstjärnan i fönstret vid matplatsen måste få hänga kvar ett tag till. Den ger en mysfaktor som är svårslagen!

Blivande fotbollsproffs.

Med en farbror som är fotbollsproffs och en pappa som lever för sina sporter (och sin familj) är man stensäker på foten redan som ettåring. Lille systersonen har stor bollkärlek och torde gå långt i någon slags bollsport. Kom ihåg var ni hörde om det först!

Glasögon.

När jag var 13 år fick jag mitt första par glasögon. Jag gillade inte dem något vidare. Inte alls, för att vara ärlig. Genom åren har jag haft många par, men först nu har jag ett par som jag faktiskt trivs med. Jag har accepterat det faktum att jag är närsynt. (Jag använde linser i några år och älskade det, men efter graviditeten med mellanbarnet gick det inte mer. Sista försöket gjorde jag för bara några månader sedan. Det går bara inte.)

G har klagat på huvudvärk alldeles för många gånger och vi började bli lite oroliga. Killen är smart och kom själv på att det kanske skulle behövas lite synhjälp, så idag tog vi oss till optikern. Sure enough. Om två veckor är vi tre i familjen med glajor. Sonens ska bäras då han läser, sitter vid datorn och gör annat på nära håll. Skönt för honom att inte behöva ha dem på sig hela tiden.

Stockholm.

Idag åkte jag in med lilla S till Stockholm eftersom hon skulle få några timmar med farmor. Jag slogs återigen av känslan att Stockholm känns väldigt internationellt. Fler människor runt omkring mig talade andra språk än svenska när jag gick på Drottninggatan. Det kan ju förstås ha att göra med att det är Turiststråk No.1 och att stockholmarna själva väljer att handla på andra ställen.

Trots alla reor lyckades jag ta mig runt och bara köpa det jag skulle, alltså en ny Sju sorters kakor (den gamla blev igenlimmad av mjölk) och en liten present. S kom å andra sidan tillbaka med både nya kläder och en liten smurfflicka. Hon går omkring, stencool, i sin nya mundering. Jag tycker nog att hon skulle passa i vilken modeblogg som helst!

Förresten sprutade jag på mig en dos av Clean Warm Cotton när jag var på Åhléns och nu går jag omkring tycker att jag doftar så gott, så gott. Maken köpte med sig två doftserier från Bath and Body Works då han var i San Francisco häromsistens, så jag behöver verkligen ingen ny doft. Den här får helt enkelt skrivas upp på önskelistan!

Det är så kallt!

Jag brukar tycka att min make är tjatig då han drömmer sig tillbaka till Palo Alto i Kalifornien. Inte för att jag inte älskar stället, för det gör jag, utan för att det känns dumt att drömma om ett ställe där husen kostar så mycket att man får hicka bara man tittar på prislappen. Idag har det dock varit så kallt och hemskt att jag också tjatat. Ett år i gamla Pallan... Det kanske inte vore så dumt ändå. Tur att vi har vår fantastiska kamin.

Nu har glada julen åkt ut.

Vi har en amaryllisblomma kvar, men den ser mest ut som en näckros tycker jag. Vacker hur som helst. Stjärnorna och ljusstakarna finns också kvar i fönstren, för jag tycker det blir så mörkt och trist utan den extra mysbelysningen!

Barnen vänjer sig långsamt vid att vanlig skoltid börjar gälla på torsdag. G steg upp alldeles av sig själv kl. 7 i morse. Fast när jag tyckte att han minsann kunde ha fixat mysfrukost till oss andra när han nu var så morgonpigg fnös han bara. Jag fick steka pancakes själv. Håhå, jaja.

A Million Little Things.

Från och med nu kommer vi att lägga ut all inspiration för A Million Little Things i bloggen. Jag fick nöjet att göra årets första inlägg idag.

Vi gör om i sonens rum.

G har hunnit bli 13 och innan jag vet ordet av är han väl 14 också. Länge har han klagat på sin alldeles för varma och knirriga säng i det alldeles för ljusa sovrummet. Han har haft en loftsäng från IKEA som är ganska hög och så fort det blivit lite varmare ute verkar det som att all värme har lagt sig just runt sonens säng. Dessutom har han en lyktstolpe precis utanför sitt rum och den har troget lyst upp rummet kväll efter kväll, natt efter natt.

På nyårsdagen var det dags att göra något åt saken. Loftsängen åkte ner till gästrummet där nu två gäster kan härbärgeras samtidigt och sonens sängstomme fick nya ben från IKEA. Det är sådant som kallas vinn-vinn i affärssammanhang. Den mörkläggande gardinen plockades med från IKEA så där i farten, men det impulsiva handlandet visade sig ge ett fantastiskt resultat! I morgon ska gardinerna fållas och gardinstången sättas upp. Redan i kväll ska jag leta upp det tuffa trumfotot som ska förstoras till en plansch och sättas på väggen ovanför trummorna. Det blir nog bra, det.

Jag lyssnar gärna på musik.

När Amanda Jenssen var med i Idol gillade jag henne inte förrän precis i slutet, och knappt då ens en gång. Numera har hennes röst dock satt sig lite och jag lyssnar gärna på bl. a. den här låten på Spotify. (YouTube-klippet är lite burkigt och låten gör sig inte lika bra där, tyvärr.)

En liten utlottning.

Liene har så fina garner! Hon brukar stå på syfestivalen och hos henne har jag köpt både garn och mönster till mina älskade sjalar och halsdukar. För att göra andra garnglada har hon just nu en utlottning i sin blogg. Kika gärna in där!

Jag säger ingenting...

... så har jag ingenting sagt! Eftersom 2009 var sådär har jag bestämt mig för att 2010 blir Året då jag inte bara fyller 40, utan också tar reda på svaren till en massa frågor jag har. Så länge önskar jag er god fortsättning så får vi se vilken väg bloggen väljer att gå.

Den fantastiska snölyktan byggde resten av min fina familj medan jag latade mig lite inomhus efter en lång dags hårt arbete. (Fast jag gjorde varm choklad med grädde till de frusna liven då de kom in.)

Pysselfavoriter 2009.

Januari

Snabbt gjort och från hjärtat. Så brukar det bli bäst för mig.

Februari

Årets enda scrapträff för mig. Jag hade flickorna med mig och de ville hem och se på melodifestivalen, så tyvärr hann jag inte vara med speciellt länge. Den här pysslade jag i alla fall ihop till en scrapbingoutmaning.

Mars

Jag älskar det här födelsedagskortet på äldsta dottern. Simpel och glad sida till hennes album.

April

70-tal så det skriker om det! En del stormönstrade papper finns det faktiskt plats för också i ett fotoalbum...

Maj

Fotot togs till en fotolift jag var med i och själva sidan scrappades till tidningen Scrapbooking mm. Jag måste ibland påminna mig själv om varför det är så roligt när jag scrappar sidor med mycket text- mitt minne är gott men kort.

Juni

Jag var under halva året (och lite till) med i Myas utmaning att göra ett kort i veckan. Mina små klokheter har jag valt att kalla detta minialbum som hänger i en kulkedja och väntar på att bli färdigt. Det här kortet är min favorit. Back to basics!

Juli

Scrappat till A Million Little Things, därav text på engelska. Den här fuskar jag lite med. Den scrappades inte i juli utan i maj, men den publicerades mitt under min långa juliledighet då jag renoverade sommarstuga i stället för att häcka vid pysselbordet.

Augusti

Ett till fusk. Jag pysslade inte en enda bra grej i augusti, så jag snodde en sida från en annan månad... Så här glad vill jag vara oftare under 2010!

September

Kortskissen är en rolig utmaning för mig som nästan tycker att det är roligare att göra kort än att scrappa till fotoalbumet nu för tiden.

Oktober

Favortiflickor, favorittema, favoritfärger och favoritstil.

November

De där Making Memories- färgerna som jag plockade fram till den här utmaningen hade inte sett dagens ljus på länge. Så roligt det var att kladda lite!

December

Ah, bladguld. Riktigt roligt att använda! SEI-arket med biljetter trodde jag att jag skulle tröttna på, men snart är alla slut. Vi får väl se om jag lyckas med föresatsen att utmana mig själv i år. Jag har så smått hittat tillbaka till min skaparglädje men har insett att jag kanske får hitta nya vägar för själva utförandet! Ett gott nytt 2010 önskar jag er alla som kanske hittat tillbaka till min blogg för en kort stund.