Idag vaknade jag på ett strålande humör trots att mobillarmet ljöd mer genomträngande än vanligt. Jag bestämde mig för att hoppa upp och dela med mig av lite glädje till barnen. En kvittrande mamma och varsin antioxidantrik smoothie senare var de på väg ut genom dörren, pigga och glada alla tre.
Vems ansvar är det att jag mår bra? Vems ansvar är det att jag är lycklig? Vem eller vad bestämmer över hur mina motgångar ska hanteras? Vad kan jag göra för att förbättra min livskvalitet? Kan jag egentligen påverka något? Var ligger mitt fokus?
Maken delade med sig av den här tankeväckande filmsnutten för en stund sedan då jag satt och jobbade för fullt. Jag har en lång väg att gå. Jag vet att jag varje dag har möjlighet att välja mål och riktning. Frågan är hur mina val kommer att se ut framöver... Kanske kommer jag att komma ihåg kraften i att välja mina ord och min attityd. Ha en underbar vecka, kära läsare!
5 kommentarer:
Vilken fin filmsnutt... Så sant, så sant. Om man försöker att se glaset halvfullt tror jag att man blir gladare själv också...
Du har så rätt!! <3 Underbar filmsnutt, den tar jag med mig!
kram
Vilket underbart inlägg, så kloka ord!
kram Annika
Vackert och tänkvärt inlägg. Tackar så mycket för dina kloka ord och den fina videon. kram
Så sant, så sant! Kram på dig du kloka och fina bloggsyster
Skicka en kommentar