Nu har jag hunnit bli så gammal att jag har gått igenom några vändor med olika slags vänner. Jag har och har haft fantastiska vänner. En del har hjälpt mig hålla näsan över vattenytan när det har känts som att jag skulle drunkna, andra har jag kunnat skratta hysteriskt med, vissa har bara funnits där, i ur och skur, och "pluppat upp" då de har behövt. Några vänner har jag gjort slut med. När mitt engagemang har nått vägs ände och jag har känt att våra kanter inte längre har slipat, utan hakat upp sig, i varandra, då har jag helt enkelt slutat höra av mig.
Människor som ständigt suger energi är tjuvar. Jag har ibland undrat hur man ser på sig själv då man inte har något självinsikt, då man inte hör vad man själv säger eller gör. Kanske behöver man bara någon som är ärlig, någon som vågar säga hur man upplevs av andra människor? Jag pratar inte om perioder då man går igenom tunga upplevelser, då behöver man så klart hjälp att ventilera allt hemskt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar