måndag 30 maj 2011

Jag har upptäckt...

... att vår höggravida granne röker. Dessutom har hon en ettåring som aldrig är många steg från sin mamma. Jag vet att jag inte har med det att göra, men det gör mig upprörd. Ich ärgere mich! Jag tycker att alla myndiga personer får bestämma över sina egna kroppar. De får inta vilka substanser, i vilka former de vill och hur mycket de vill, så länge det inte går ut över någon annan. När det går ut över andra, speciellt barn, tycker jag plötsligt att det är en annan historia. Men vad ska jag göra? Jag kan ju inte stolpa över dit och leka "arga tanten", eller hur?

Edit: Spännande att läsa era tankar och reflektioner! Jag tycker inte att jag är mesig, men jag är definitivt konfliktundvikande. Att ge mig på en granne som jag kanske ska dras med i många år till känns inte helt okej. Jag ska se om jag i alla fall kan blänga lite argt... Vi har inte lärt känna varandra så väl än eftersom "de nya grannarna" flyttade in först i vintras. Vi har blivit lovade en grillkväll hos dem här i veckan eller nästa, så vi får se vad som händer då.

6 kommentarer:

Sockergrynet sa...

Visst skulle du kunna stolpa över och säga vad du tycker, däremot så tror jag inte det skulle hjälpa!! Mer än att du drabbas av negativ energi. Tror inte hon skulle upphöra med sitt egoistiska beteende, eftersom hon inte inser vad hon sysslar med. Men illa är det, det håller jag med om!

Ett liv i iHusvagn - går det? sa...

Fast jag tycker att man ska. Om man har ryggrad att göra det.
Om inte annat ger det henne kanske en tankeställare - när till och med andra reagerar.

Antagligen kommer hon bara att göra det mera i skymundan, men du skulle slippa ha det på ditt samvete, och chansen att hon kanske tänker till finns ju faktiskt.

Helena sa...

KNEPIG SITS!!!! En granne till oss gjorde samma sak. Ser och känns VÄLDIGT konstigt. Man vet inte hur man ska hantera det. Nu har nämnda granne dock slutat röka, efter att ha fått hjälp hos doktorn! Hon kände sig hemskare än hemskast men kunde inte sluta när hon var gravid.
Nej, jag sa aldrig nåt när hon var gravid.
Barnen mår bra, "förutom" att de båda har ordentliga synfel...

Helen sa...

Jag håller med om att det är väldigt illa att gravida röker och när man röker runt sina barn, men jag skulle aldrig kunna säga till så svag är jag.

Skönt att höra att det är många som reagerar i alla fall:)

MiaKvack sa...

Jag håller med, hon kommer garanterat inte sluta röka bara för att du klampar över och talar om vad du tycker, men kanske kan det så ett litet frö... Jag blir också arg när jag ser gravida som röker, det är väldigt nonchalant mot det ofödda barnet. Min mamma rökte när hon väntade mig, det var ju på den tiden då man inte visste bättre... Jag föddes ovanligt liten och klen, och åkte på alla möjliga och omöjliga sjukdomar. Dessutom har jag fruktansvärt dålig blodcirkulation; är svårstucken, fryser jämt och kan inte ens plocka ett par varor ur Icas frysdisk utan att få vita fingrar... Hade min mamma vetat vad man vet idag hade hon absolut inte rökt under graviditeten, men de som gör samma dumhet nu kan knappast skylla på okunskap.

Mamma med ambitioner sa...

Jag gråter inombords när jag ser en gravid kvinna röka eller en mamma med ett barn vid sin sida och en cigarett i munnen. Blä!
Min man snusade i många år och jag bad honom ständigt sluta utan resultat. En dag hittade jag en liten lunta med information om vad som händer i kroppen då du snusar och hur snabbt kroppen förändras när du slutat. Jag la den på köksbordet men sa inget. Nu har han varit snusfri i tre år. Kanske hjälper det att hjälpa utan att trycka informationen i ansiktet på henne. Kanske tror hon då att hon själv tagit sitt beslut. Hoppas på framgång. Kram till dig!