The Biggest Winner!

Alltså, ba', liksom! Jag har inte ord för att uttrycka hur lycklig jag känner mig nu. Det måste vara den otroliga endorfinkick jag fick då jag var ute i spåret och joggade nyss... Jag gick bara tre gånger, i tre uppförsbackar (sammanlagt säkert mindre än tre minuter) och joggade resten. Solen sken, fåglarna kvittrade inte (för jag hade hörlurar och lyssnade på P4, den enda radiokanal som inte brusar då jag springer rundan), de gyllene höstlöven glittrade och jag njöt verkligen av att känna att jag inte flåsade. Och då har jag ändå firat födelsedag hela veckan och ätit alldeles för mycket chokladtårta. Tjoho!