tisdag 5 maj 2009

Ojoj. (Jättelångt!)

Mitt förra inlägg gav starka reaktioner. Jag skrev rätt allmänt och bara det som for igenom huvudet just då när jag hade hört på radion om det nya "larmet om faran med frukter". Här kommer mina tankar runt två av svaren. Jag tycker ni ska ner i kommentarerna och läsa min kompis Malins reflektioner också.

“Oj, nu gick ju jag igång här... ;-) Det "farliga" med frukten är att den består av följande; Socker, vatten och pesticider. Detta är fastslaget i många tester och undersökningar. Och sockret sätter igång insulinproduktionen, som i sin tur är fettinlagrande. Dessutom är bakterier, cancerceller och svampar helt beroende av socker för att överleva. Så tänk dig att man inte äter socker (kolhydrater) alls... Då har de illasinnade rackarna inget att leva av och självdör. Att det finns vitaminer i frukt är en myt. Det stämde möjligen innan man började med besprutning och stordrift. Jordarna är så utarmade, att det inte finns något vettigt kvar alls i frukten. Utom den goda smaken då förstås. Den kan jag verkligen sakna ibland. Men sen tänker jag på hur mycket friskare jag är nu och hur gott det också smakar att få tillbaka sin hälsa och sitt liv. Slut på "predikan"! Hoppas du inte tog illa upp...;-)” 

Nej då, inte tog jag illa upp. Däremot har jag fortfarande svårt att tro att det skulle vara rent farligt med frukt. Jag är inte diabetiker och hoppas att det är okej med ett äpple eller en banan då och då. Jag vet att sockret i en godisbit och ett äpple är lika dåligt, men äter jag äpplet får jag vatten och fibrer på köpet också! 

”Ett förvånansvärt trångsynt inlägg från dej, som mest visar att du tillhör den lyckliga skara som aldrig behövt bekymra sig om viktproblem. Grattis.” 

Nu går jag igång. Inlägget var mycket självironiskt. Min familj vet att jag har kämpat med stora störningar i mitt förhållande till mat ända sedan tonåren. Det började med ett anorexiliknande beteende i tonåren och jag har sedan dess gått igenom diverse olika faser eller ”metoder” som du skriver längre ner i ditt svar. Jag har fortfarande ett BMI som talar om att jag är överviktig. Jag kämpar fortfarande för att inte ”smitta” mina barn med mina förvrängda tankar. Det var jag som åt mig överviktig efter att ha svält min kropp i många år. Det kanske var sockret, eller fettet, eller både och, som gjorde mig tjock, men nog var det jag som stoppade det jag åt i munnen. Då jag har rört på mig har jag alltid både vägt mindre och mått bättre. Dessutom har jag varit mindre benägen att äta ”skräp”. 

”För mej handlar "metoden" verkligen inte om att få någon filmstjärne-idealkropp utan att återvinna min hälsa efter att ha gått på allt snack om lågkalorikost och fettskrämdhet genom åren. Jag kanske till och med får handla kläder i de vanliga avdelningarna i affären om ett tag, och slippa leta upp extra stora hörnan längst bak i butiken...” 

Filmstjärnekroppen gav jag upp för många år sedan. Själv känner jag att jag har återfått min hälsa någorlunda just genom att äta en balanserad kost (i största möjliga mån inga hel- eller halvfabrikat, inga light- eller lättprodukter, inget överflöd av något och mycket lite sött, därav fredagsgott). Dessutom tar jag långa promenader nästan varje dag. Jag mår bättre än på många år, trots att jag inte är ”smalare än någonsin”. Jag har förut fått köpa kläder i extra stora hörnan och hoppas att du slipper det snart. 

”Jag hoppas du fortsätter slippa bekymra dej - jag unnar dej många sköna promenader i dina gympadojor.” 

Den här meningen kan jag inte tolka. Är den ironisk hoppas jag att du förstår mig bättre nu. Annars tackar jag!

8 kommentarer:

Anonym sa...

Fast då undrar JAG en sak. Om det är en myt att det finns vitaminer i frukt, var hittar du då vitaminerna? Eller lider vi alla av vitaminbrist, egentligen?

Ser du till att träna, dvs ge kroppen den rörelse den är byggd för, så löser sig det mesta redan där. Problemet ligger i att vi i västvärlden rör alldeles för lite på oss - ALLDELES för lite. Vardagsrörelsen finns inte där. Frukten är inte farlig, det säger sig själv - då skulle mänskligheten inte överlevt. Det FINNS farliga saker, men frukt är inte en av dem. Ogiftig mat är aldrig farlig, såvida du inte förbränner, den utan väljer att lagra den som fett kring din kropp. Egentligen är det inte svårare än så, om man kokar ned det hela. Om du då väljer att äta kokosbollar i mängder så går det fortare att lagra på dig farlig fetma, äter du potatis går det långsammare, men överkonsumtion i relation i till din förbränning ger övervikt oavsett. Så se till att träna ordentligt och sluta köra bil överallt så kan vi alla äta frukt, potatis och bröd och dessutom må otroligt mycket bättre!

Mysmasken sa...

Jag håller helt och hållet med dig, varierad kost. Man kan äta allt, men med måtta.
Vi hade inte det här fetmaproblemet för i världen, och inte tusan var det för att man petade i maten eller bara åt tonfisksallad till lunch och middag. Nej, man åt normalstora portioner och arbeta fysiskt. Det fanns inte glass- och godiskiosker i varenda hörna och inte heller chips, pommesfrites osv.

Malin D sa...

Vikt och kost väcker nog ofta starka känslor. Jag vill förtydliga att precis som några tycker att rött är finast och andra säger att blått är mycket finare så passar olika kost- & motionsråd olika personer.
Själv står jag bara inte ut att vara hungrig. Andra står inte ut med att motionera men kan leva på svältkost utan problem.
Alla är vi olika och alla metoder som fungerar är bra, om vi mår bra av dom.
Likväl som att jag inte kan se att frukt är farligt så kan jag inte acceptera att potatis är det. Pasta däremot, och vitt bröd, sånt som är "tillverkat" och processat å har massa tillsatser. Det gillar jag inte heller.

Jag har skojjat om att jag ska starta 50-talsmetoden. :)
För på 50-talet hade vi nästan lika mycket kontorsjobb som idag, men vi var inte lika överviktiga som idag. Man kan ju försöka analysera varför. Själv tror jag det beror på sånt som godispåsarnas storlek och innehåll, chipsen, mängden av pasta och alla andra konstiga tillsatser som blivit så vanliga.

Så när 50-talsmetoden blir på allas läppar - då har jag blivit rik :) ;)

/Malin

Sockergrynet sa...

Du gav dig verkligen in i ett laddat ämne! Här finns lika många åsikter som det finns dieter och ingen kropp är den andra lik, man måste hitta det man själv mår bra av.

Själv tror jag på en balanserad kost, gärna med naturliga ingredienser och nyttigt fett. Vill man gå ned i vikt, ja då måste man ha ett underskott av energi, alltså äta mindre och röra sig mer, sedan var man äter är upp till var och en.

Man behöver inte vara trådsmal, det är inte ett kroppsmått jag strävar efter, men däremot en trivselvikt där jag inte tappar andan när jag ska böja mig fram. ;)

Framför allt gäller det att inte glömma bort att njuta av livet och att leva det!! Jag kommer definitiv äta frukt då och då... om inte för att jag tycker det är gott!!

kram

Fläskdansen sa...

Oj oj, jag menade naturligtvis inte alls att frukt är farligt!

Eller... för vissa individer kan det ju vara det. Sådana som jag, som är gravt insulinresistent och måste vakta på sockerintaget som en riktig Sherlock Holmes.

Här är en länk till ett diagram och en artikel om just detta, och där kan man också se jämförelser mellan olika livsmedel vad gäller vitaminer:

http://blogg.passagen.se/millimetervagor/entry/v%C3%A4lkommen_debatt_om_frukt

Sen är det ju så här att om man inte äter något som oxiderar (härsknar) i kroppen (som t ex vegetabiliska fetter, spannmål, jäst o s v) så behöver man inte lika många antioxidanter heller.

Självklart behöver vi vitaminer, mineraler och spårämnen. D-vitaminet t ex, är essentiellt för nästan allting.

Tidigare, på min gamla "kolhydratstid", så behövde jag peta i mig rejält med C-vitamin för att överhuvudtaget känna att jag var vaken. Nu äter jag inget C-vitamin alls, förutom det som finns i vitkål och andra bra grödor. Och jag mår utmärkt. Splendid! Har toppenvärden.

Att sen ökad hälsa också leder till viktminskning är ett faktum som jag bevisat nu efter c:a 90 kg minus. Men många tycks fortfarande tro att viktnedgång i sig ger en bättre hälsa, och så är icke fallet.

Över hälften av alla hjärtinfarktspatienter är smala. Och det som leder till hjärt- och kärlsjukdomar är faktiskt det laddade sockret.

Slutligen vill jag bara tillägga att även jag tycker att frukt är GOTT!!! Och blev jag tvungen att välja mellan en godispåse och en frukt, så tog jag ju självklart frukten.

Snart kommer vattenmelonsäsongen. Då tänker även jag "synda" lite...;-)

Kram!

webmosterhelene sa...

Jag tror oxå på det med varierad kost och rörelse är bäst för kroppen i längden. Jag är helt övertygad om att det finns människor som går ned i vikt med hjälp av olika "metoder", men efter att ha levt med självsvält och andra problem som tonåring så vet jag att kroppen lagrar på sig fettet när den väl får chansen.

Att jag nu väger mer än någonsin är inte speciellt skoj. Visst vill jag oxå ta "genvägen", men tror att jag egentligen bör äta lite mindre portioner och träna mer... Då bör jag gå ner i vikt oxå. Jag får inte tid till träningen, så jag går och går och går och går och hoppas att kroppen så småningom ska fatta att den ska förbränna.

Gemene man får göra precis som de vill, precis som du får skriva exakt vad du vill i din blogg :-) Om människor blir provocerade, vilket det med all säkert finns de som blir, så ok :-)

Det viktigaste är att du mår bra av den "metod" du använder, en "metod" som jag förövrigt tycker om och förespråkar :-)

Anonym sa...

Här kommer mina two cents: Frukt är inte FARLIGT, så som cigaretter är farligt, men de vitaminer som ska finnas i frukt finns även i grönsaker, säger Skaldeman. Så man klarar sig bra utan frukt, förutsatt att man får i sig grönsaker istället. Men det finns säkert nån svensk som har gener som en tropiker, och som mår bra av ananas, banan och melon, men för oss nordbor är det nog snarare kålrot och rödbeta som gäller. Visst, ladda ner lite äppelmos inför vinterdvalan, så står du dig tills badsäsongen. Och sen börjar allt om, och du kan äta upp dig på bär innan vinterkoman kommer igen. Glad vår!

Miaa sa...

Jag vill bara säga att jag tycker att man ska äta regelbundet och använda vilken "metod" man vill, bara man mår bra!! Lev i nuet och tala om för människor runt omkring dej att dom är fina och att du tycker om dom som dom är, så tror jag att man kommer långt med sitt välmående ändå!
Kram Miaa