Tandläkaren.

Jag gillar verkligen min tandläkare och hans tandsköterska. Det betyder inte att jag gillar att besöka dem...

Jag laddar upp varje vår inför den här undersökningen. Sedan jag fick min bettskena för några år sedan har tandläkarräkningarna varit förhållandevis billiga. Förra året betalade jag bara undersökningskostnaden och lite polering. Rekord! I år hade jag därför räknat med stor räkning. Till min förvåning var det idag bara ett par saker att fixa. Så lite att jag hann med det under undersökningstiden. Hurra! Den glada känslan kändes i hela kroppen ända tills jag låg där i stolen och helt plötsligt fick otroligt ont. Fraktur i lagning hade lett till karies bakom sprickan och kariesen hade tyvärr gått ända in till pulpan... Fram med lasern och bränna lite. Så far, so good. Tandroten var i alla fall inte död än! Däremot är hela området runt den tanden inflammerat och när tandis var där och rotade började nerverna protestera. Ajajajajaj! Jag fick smärtstillande redan på plats, men jag hade så ont att jag knappt kunde gå till tunnelbanan.

Väl hemma uppmanade den hårt jobbande maken mig att ta ett varmt bad. Det var precis vad som behövdes. Nu bultar det bara lite och den där "värre än att föda barn"-smärtan har gått över. Jag har fått återbesökstid redan i eftermiddag för att tandis ska kontrollera hur jag mår och om jag ändå måste rotfylla tandeländet.

Nu ska jag sluta klaga och börja jobba istället. För er som vill lyssna till passande musik kommer här en riktig schlagerdänga i ondskans tecken.